Användningen av lokala naturresurser, inte minst skogsresursen, är viktiga för många landsbygdskommuner. Den kommunala fysiska planeringen utgör ett centralt verktyg i att hitta en balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i samhällsutvecklingen utifrån ett landskaps-perspektiv på nyttjandet. Dialog och samverkan mellan intressenter i planeringen, baserad på omfattande och gemensam kunskap om olika typer och…
Inför de många utmaningar som hållbarhetsarbetet står inför kan skogslandskapet spela en betydande roll. Exempel på skogslandskapets funktioner är att det binder koldioxid, stödjer biologisk mångfald och tillhandahåller förnybara material för olika verksamheter. Denna mångsidighet är också källa till konflikter mellan olika värderingar och intressen. Genom deltagande aktionsforskning kan forskare från Sveriges lantbruksuniversitet visa på…
Efterkrigstiden har inneburit många sociala förändringar i västvärlden, inte minst inom demokratiområdet. Den övergripande trenden är en ökad demokratisering och en större insyn i centrala samhällsprocesser som planering och beslutsfattande, t.ex. i frågor om användningen av naturresurser. Men detta har också inneburit komplexa utmaningar vilket forskare från Luleå tekniska universitet och Umeå universitet visat på….
Förbättrad kommunikation med delägarna genom e-post, mer informativ hemsida, mer intressant mötesagenda kan öka delaktigheten i styret av Vilhelmina Övre Allmänningsskog. I Vilhelmina Övre Allmänningsskog upplever man det svårt att engagera medlemmarna i styret av allmänningen. Endast 10% av medlemmarna deltar på årsstämmorna där viktiga beslut som t ex budget och utdelning av vinst och…
Samer och forskare har under flera år arbetat tillsammans för att utveckla ett system för att kunna visualisera sina renbetesbehov. Samarbetet har lett till att systemets kvalité är bättre och används mer än det skulle om forskarna presenterade en färdig plan. Två markanvändare med intresse i samma mark ska ha en konsultation om förändringarna. Exempelvis…
RenGIS är ett verktyg som samlar information om markanvändning och kan illustrera vilka intressen som existerar inom samma områden. Verktyget kan därmed med fördel användas vid diskussioner om markanvändning. Det finns många olika intressen inom samma markområden, i norra halvan av Sverige förflyttas varje år ca 247 000 renar från fjällens sommarbete i väst…
En översiktsplan som inkluderar skoglig och kommunal planering samt andra markanvändningsintressen motiveras inte minst av möjligheten att förstå och hantera konflikter rörande skogslandskapet. Kommuner upprättar en översiktsplan som redovisar hur marken inom kommunen ska och planeras att användas. Översiktsplanen är inte rättsligt bindande utan mer som ett rättesnöre och ledstång för framtida planering. Den svenska plan-…
Det råder en generaliserande och stundom mörk bild av landsbygden som områden som finns till för städerna och sällan som områden med ett värde i sig självt. Men en sådan syn på landsbygden gör att man missar mångfalden som råder i våra olika typer av landsbygd. Även om delar av landet är hårt drabbat av…
På det stora hela vidhåller produktion och naturvård sina olika mål med skogsbruk trots många och långa diskussioner om lämpliga metoder och avsättningsgrad. Men det finns vissa små förändringar där de två intressena möts. En stor del av Sveriges yta är beskogad och det finns många olika mål med hur skogslandskapet ska nyttjas. En avsevärd…
En skogsskötsel anpassad för rennäring leder till ökad stående volym och större kolinlagring i skogen, förbättrade förutsättningar för renbete men även minskad avverkningspotential, sysselsättning och avkastning för skogsbolag. Markanvändningen ökar med många intressenter som skogsbruk, vattenkraft, gruvnäring, bilutveckling, turism, rekreation och entreprenörskap. Samerna har bedrivit rennäring i norra Sverige i hundratals år och frågan blir…