Användningen av lokala naturresurser, inte minst skogsresursen, är viktiga för många landsbygdskommuner. Den kommunala fysiska planeringen utgör ett centralt verktyg i att hitta en balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i samhällsutvecklingen utifrån ett landskaps-perspektiv på nyttjandet. Dialog och samverkan mellan intressenter i planeringen, baserad på omfattande och gemensam kunskap om olika typer och aspekter av lokal markanvändning, skapar bättre förutsättningar för acceptans och genomförande av planeringens ställningstaganden. Utifrån den lagstadgade ambitionen med kommunal översiktsplanering (ÖP), utgör denna inledning en ideal beskrivning av situationen i Sveriges boreala landsbygds-kommuner. Det finns flera olika hinder som gör att beskrivningen är just ett ideal i de flesta fall, men det finns också potential att ändra situationen.
Genom att kombinera fyra fallstudier av markanvändning och kommunal översiktsplaning i Sveriges femton fjällkommuner, varav Vilhelmina kommun lyfts som exempel, samt i nio Bergslagskommuner, har förutsättningarna för strategiskt arbete för hållbar utveckling i svenska boreala landsbygdkommuner studerats. Med landsbygds-kommuner avses geografiskt omfattande, glest befolkade kommuner med stora skogsarealer och rikliga naturtillgångar. Studierna genomfördes i form av enkäter, intervjuer och analyser med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Syftet var att skapa kunskap om kommunal översiktsplaning samt om lokala naturresurser och företag såsom skog och skogsägare. Detta upplägg visade på svårigheter och möjligheter med kommunal översiktsplaning och på hur kunskap om lokala förhållanden, GIS och geografisk information kring markanvändning kan stödja, generera viktig kunskap för och utveckla kommunal översiktsplaning.
Skogen är en viktig resurs för landsbygdskommuner
Den första fallstudien i projektet visar att de lokala naturresurserna spelar en viktig roll för det lokala (små)företagandet i en landsbygdskommun. Åtta av tio företagare i Vilhelmina kommun bedrev en eller flera verksamheter där naturresurser och tillgång till dessa hade mycket stor betydelse. Närmare hälften av företagen hade sin huvudsakliga verksamhet inom skogsbruk. Tillsammans sysselsatte dessa företag en relativt stor andel av den arbetande befolkningen. Flertalet av företagen hade även en stark och stabil koppling till kommunen. Sammantaget indikerade studien en tydlig länk mellan individ, kommun och företag med verksamheter beroende av lokala naturresurser, inklusive skogsresursen. Denna kunskap av stor betydelse för strävan mot social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling på lokal nivå.
Kommunal planering haltar och skogen syns inte
De två följande fallstudierna i fjällkommunerna och i Bergslagen visar på svårigheter för kommunal översiktsplaning i svenska landsbygdskommuner att ta in och hantera all den informationen som potentiellt skulle krävas för en mer inkluderande och effektivt planeringsprocess. I detta ingår bl.a. ett mer holistiskt landskapsperspektiv som inkluderar de tillgängliga naturresurserna – däribland skogen.
Översiktsplaning blir i de flesta fall inte den dynamiska, inkluderande och kommunicerande process som avses i lagen och som önskas av intressenter i planeringen och markanvändningsaktörer. Resursbrist och utmaningen det innebär att hantera en mängd komplexa frågeställningar över en stor geografisk yta gör att många kommuner har svårt att planera med ett verkligt landskapsperspektiv. Skogen och skogsägarna är, trots deras uppenbara närvaro i det sociala, ekonomiska och ekologiska landskapet, osynliga i den kommunala planeringen. För att öka motivationen att satsa på översiktsplaning krävs att kommuner, men även berörda markanvändare och kommunmedborgare, upplever en högre genomslagskraft i och av planeringen. För att öka engagemang och delaktighet i översiktsplaning krävs att planeringen hanterar/tillåts hantera frågor som är relevanta och som engagerar. Det krävs även mötesplatser och former för dialog som passar och är anpassade för att olika intressenter och aktörer ska kunna mötas.
Teknik kan underlätta dialog om skogen i kommunal planering
I den avslutande fallstudien, i Vilhelmina kommun, undersöktes möjligheten att skapa ett geografiskt baserat, visuellt, kunskapsunderlag och en utgångspunkt för kommunikation om samt analyser av markanvändning i skogslandskapet som skulle kunna lyftas in i kommunal översiktsplaning. Syftet var att, med skogen och skogsägarna som exempel, visa på möjligheten att, med hjälp av GIS, skapa en grund för lokala markanvändningsaktörer, kommunpolitiker och tjänstemän, medborgare och forskare att kunna ta del av varandras kunskaper. Kunskapsutbyte skulle främja en mer förstående kommunikation kring markanvändningen ur ett landskapsperspektiv samt produktion av ny kunskap, vilket bidrar till att öka förutsättningarna för social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.
Fakta
Thellbro, C. (2017) Fysisk planering för hållbara landsbygdskommuner. Fakta skog (12), Fakulteten för Skogsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Thellbro, C. (2017). Spatial planning for sustainable rural municipalities. When theory and practice meet. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2017:101. Avhandling. Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, Sverige.
Thellbro, C. & Lidestav, G. (2008) Local natural resource dependency in rural boreal Sweden. Studia forestalia Suecica. Fakulteten för Skogsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Thellbro, C. & Lidestav, G. (2008) Commercial activities in a local natural resource dependency perspective. Studia forestalia Suecica. Fakulteten för Skogsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Elbakidze, M., Dawson, L., Andersson, K., Axelsson, R., Angelstam, P., Stjernquist, I., Teitelbaum, S., Schlyter, P. & Thellbro, C. (2015) Is spatial planning a collaborative learning process? A case study from a rural–urban gradient in Sweden. Land Use Policy 48(11), 270–285.
Bjärstig, T., Thellbro, C., Stjernström, O., Svensson, J., Sandström, C., Sandström P. & Zachrisson, A. (2017) Between protocol and reality – Swedish municipal comprehensive planning. European Planning Studies 26(1), 35-54
Thellbro, C., Stjernström, O., Sandström, P. & Lidestav, G. (2017) Visualizing the forest in a boreal forest landscape – the perspective of Swedish municipal comprehensive planning. Forests, 8(6), 189.