Samer och forskare har under flera år arbetat tillsammans för att utveckla ett system för att kunna visualisera sina renbetesbehov. Samarbetet har lett till att systemets kvalité är bättre och används mer än det skulle om forskarna presenterade en färdig plan.
Två markanvändare med intresse i samma mark ska ha en konsultation om förändringarna. Exempelvis om ett skogsbolag ska avverka så ska de konsultera den sameby som använder marken för renbete. Samerna kände dock att de oftast ställdes inför fakta och ville kunna framföra sina argument på ett tydligare sätt. Därifrån föddes idén om att göra renbruksplaner i likhet med skogsbolagens skogsplaner. Tillsammans med forskare utvecklade man RenGIS, ett GIS (geografiskt informationssystem) där man samlade information om olika markanvändningar.
Ett system utvecklat i samråd
Då samerna själva uttryckt behovet och sedan varit med och utvecklat systemet och samlat in information till det så hade de en nära relation och tilltro till både systemet och forskarna. Oro för att systemet skulle vara för komplicerat kunde i större utsträckning undvikas eftersom forskarna kunde lära ut och systemet utvecklades under en längre period.
Själva kvalitén på systemets data hade varit betydligt sämre utan samernas egna ekologiska kunskaper. När de kunnat visualisera sina behov har det blivit lättare att visa andra markägare vad deras beslut har för inverkan på dem. De kan exempelvis visa skogsbolagen var renarna betar på vintern och det är därför viktigt att man försöker spara marklaven som ofta växer där. Skogsbolagen själva uppskattar den öppenhet och transparens som följer med renbruksplanerna. Men ännu syns inga större förändringar i den initiala problematiken. Skogsbolagen ger sina avverkningsplaner som GIS skikt till samerna och samerna väljer sedan antingen att skriva ut den del de vill diskutera medan andra visar hela digitala filer. RenGIS har positivt påverkat konsultationerna, även om man ännu inte ser att de påverkar resultaten av konsultationerna. Mer forskning för att underlätta kommunikationerna och öka tilliten mellan markanvändare behövs.
RenGIS bygger broar mellan generationer
Det är inte bara i konsultation med skogsbolag som RenGIS använts. När det blev tal om att etablera en gruva i Kallak så använde samebyarna Jåhkågasska Tjiellde och Sirges samebyar RenGIS för att illustrera dels hur den nya etableringen skulle påverka renarnas vandringsleder men även hur vandringslederna redan historiskt påverkats i och med etableringen av vattenkraft. Med RenGIS kunde man alltså både ge en projicering av framtida problem och ett historiskt perspektiv. Men det är inte bara i samtal mellan sektorer som samerna kunnat använda RenGIS. Inom samebyarna har man kunnat dela vidare kunskapen som några få som arbetat med renskötsel under en lång tid har haft. Särskilt tydligt var det bland unga och kvinnor som nu i större utsträckning kunde ta del av den ekologiska kunskapen. Under resans gång började man även använda GPS halsband på renarna för att bättre följa deras förflyttningar i RenGIS. Samerna inventerade sen själva platserna där renarna stannat, vilket gav renskötarna mer insikter i hur betesmarkerna såg ut. Vinterbetesmarkerna hade de tidigare inte sett utan snö. Allt sammantaget gjort det lättare att planera för ett hållbart brukande av betesmarken och med hjälp av GPS halsbanden kan de se i realtid var renarna är och hur de rör sig. Det har blivit en stor fördel när renarna ska samlas in inför exempelvis slakt och inneburit att övervakningen inte behövt vara lika intensiv.
Fakta
Ett GIS samlar olika information i transparenta skikt som man sedan kan välja att visa på en befintlig karta.
Sandström, Per (2015). A Toolbox for Co-production of Knowledge and Improved Land Use Dialogues. Dissertation. Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2015:20
Sandström, P., Pahlen, T.G., Edenius, L., Tommervik, H., Hagner, O., Hemberg, L., Olsson, H., Baer, K., Stenlund, T., Brandt, L.G. & Egberth, M. (2003). Conflict Resolution by Participatory Management: Remote Sensing and GIS as Tools for Communicating Land-use Needs for Reindeer Herding in Northern Sweden. Ambio, 32(8), pp. 557-567.
Sandström, P., Sandström, C., Svensson, J., Jougda, L. & Baer, K. (2012). Participatory GIS to Mitigate Conflicts Between Reindeer Husbandry and Forestry in Vilhelmina Model Forest, Sweden. The Forestry Chronicle, 88(3), pp. 254-260.
Herrmann, T. M., Sandström, P. and Cuciurean, R. (2014). Effects of Mining on Reindeer/Caribou Populations and Indigenous Livelihoods: Community-based Monitoring by Sami Reindeer Herders in Sweden and First Nations in Canada. The Polar Journal. 4:1, 28-51
Poudyal, M., Lidestav, G., Sandström, S. & Sandström, P. (2015). Supporting Community Governance in Boreal Forests by Introducing Participatory-GIS through Action Research. Journal of International Action Research 11 (3), 236-264