Allmänheten värderar skogens ekologiska och sociala värden högst. Men allmänheten och skogsägarna är ändå rörande överens om betydelsen av skogens ekonomiska värden.
All form av markanvändning ger upphov till spänningar mellan ekonomisk utveckling och ekologiska samt sociala värden. Därför uppstår ofta debatter kring hur skog ska skötas eller användas där olika intressegrupper ska samsas. Men på en punkt är allmänheten och skogsägarna överens och det är när det kommer till vikten av skogens produktionsvärde. När det kommer till timmer- och biobränsleproduktion så värderade både allmänheten och skogsägarna dessa likartat. – Det var oväntat att de två grupperna skulle ha en så pass likartad syn på skogens ekonomiska värden, trots att de har olika personliga intressen i skog, säger Katarina Haugen.
Det innebär att man förhoppningsvis kan använda produktion som en gemensam plattform varifrån man kan ta en diskussion i markanvändningsfrågan vidare, t.ex. att finna lösningar i konflikter som rör ekologiska värden.
Attityder till skogens värde förändras
Tidigare forskning visar att attityder till skogens värde skiftat genom åren från att ha haft sin tonvikt på ekonomi och produktion till en tonvikt mot ekologiska och sociala värden. Det är främst kvinnor, högutbildade, de bosatta i städer och unga som värderar de ekologiska värdena högt. Vilket lutar mot att de ofta bor en bit ifrån skogen. Skogsägaren är i jämförelse med allmänheten i större utsträckning en äldre man född i Sverige med lägre nivå på sin utbildning och hög inkomst. När han flyttat så har han flyttat inom landsbygden och han har personliga kopplingar till skog och landsbygd.
Emotionella band viktiga
Denna studie å andra sidan indikerar att det som ligger till grund för värderingarna har mindre att göra med t.ex. hur gammal man är eller var man bor än att man har någon form av relation till skogen. Att man besökt skogen som barn eller att man spenderar sin fritid i den är viktigare än ålder eller boende för hur man värderar ekologiska och sociala värden. Det spelar kanske mindre roll hur ofta du är i skogen, huvudsaken är att du varit i den. Värderingarna kan också påverkas av ens sociala omgivning. De som hade människor i sin närhet som arbetar med skog tenderade att lägga större vikt vid ekonomiska värden. Samtidigt behöver det alltså inte nödvändigtvis ha betydelse om man själv är skogsägare, i och med att skogsägare och icke-skogsägare värderade ekonomiska skogsvärden likartat. Det var enbart ekologiska och sociala värden som värderades högre av allmänheten än av skogsägarna.
Fakta
Studien tittade närmare på specifikt två intressegrupper: privata skogsägare och allmänheten och deras olika syn på hur skogen ska användas, men även utröna varifrån dessa värderingar kan tänkas komma från.
Metoden var enkäter som skickats brevledes där de som svarade fick gradera hur viktiga de ansåg vissa värden vara inom produktion samt ekologiska och sociala värden.
Haugen, K. (2016) Contested Lands? Dissonance and Common Ground in Stakeholder Views on Forest Values. Tijdschrift voor economische en sociale geografie (107) 4,
421–434
Artikeln är skriven och studien genomförd inom Formas starka forskningsmiljöer projektet PLURAL, Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser. Studien gjordes genom en enkät där 1169 skogsägare svarade på vilken strategi de hade för skogens skötsel.