Nya perspektiv på skogsägandet behövs

Även om antalet kvinnor som äger och förvaltar skog ökar är de ännu en minoritet i relation till männen. Dessutom  agerar kvinnorna i en miljö formad av manliga normer och värderingar vilket innebär att deras förutsättningar redan initialt är annorlunda samt att deras agerande bedöms utifrån en manlig norm. Åtta forskare från olika delar av Europa har tillsammans gjort en vetenskaplig reflexion kring konsekvenserna av detta som publicerats i Scandinavian Journal of Forest Research.

Historiskt sett har den allmänna uppfattningen varit att skogsbruk är en maskulin socio-teknisk sfär och kvinnliga skogsägare möjligen betraktats som intressanta undantag. Skogsbruk har ansetts främst bestå av avverkning vilket varit något som männen gjort varför skogsbruk därmed också blivit ”det som män gör”. Utifrån det perspektivet handlar jämställdhetsarbetet om att kvinnor ska bli lika kompetenta, aktiva och intresserade av virkesproduktion som män, fast dagens skogsbruk handlar om mycket mer. Det innefattar också bevarande av biologisk mångfald, sociala värden och hänsyn till andra verksamheter vilket ställer nya krav på skogsägarnas kompetens och agerande.

Med en förändrad syn på skogsbruket, som mer komplext och med fler mål borde kvinnors annorlunda erfarenheter och kompetenser ses som en tillgång. Men trots att skogsägande kvinnor i Skandinavien oftare har en högre utbildning än män, tycks detta ännu inte ha omsatts i självförtroende när det gäller den egna förmågan att förvalta skog. En orsak till detta kan vara att skogskompetens är konstruerad efter mäns kunskaper och inte utifrån skogsägande kvinnors kunskaper. Ett förändrat perspektiv skulle kunna minska missmatchningen.

 

Stereotyper riskerar leda analyserna fel

Att använda ”gamla” perspektiv för analyser av ”nya” skogsägare innebär risker. Utan att söka alternativa förklaringsmodeller är det lätt att ledas fel av stereotyper vid analyser av skogsägande kvinnors agerande. Ett exempel är att förklara kvinnliga skogsägare större avverkningsbenägenheten vid ökat virkespris med att kvinnor är mer priskänsliga än män. En mer sannolik förklaring är att när efterfrågan stiger måste virkesköparna närma sig skogsägare som man tidigare inte gjort affärer med. Förutom att många av dessa är kvinnor så är det också sannolikt så att de har större avverkningsbara volymer p g a lägre aktivitet tidigare.   Frågan är komplex och har inte ett enkelt givet svar eftersom en större variation bland de som äger skog innebär att det behövs mer kunskap också om kvinnor som skogsägare. Att kvinnor och män som äger skog har olika förutsättningar och agerar inte likadant är tydligt, men att betrakta dem som två homogena grupper utifrån stereotypa bilder riskerar bli en allt för enkel analysutväg. För göra analyser utifrån en ny och mer komplex verklighet behöver hänsyn tas till hur skogsägare socialiseras in i verksamheten, vilka perspektiv som anläggs samt vilken kunskap som finns och vilken kunskap som fattas.

 

Fakta

Artikel: Gro Follo, Gun Lidestav, Alice Ludvig, Lelde Vilkriste, Teppo Hujala, Heimo Karppinen, François Didolot & Diana Mizaraite (2016): Gender in European forest ownership and management: reflections on women as “New forest owners, Scandinavian Journal of Forest Research, DOI: 10.1080/02827581.2016.1195866

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Gun Lidestav
Kontakta

Gun är docent och arbetar med frågeställningar som rör människors nyttjande av naturresursen skog. Forskningen berör allt från enskilda individers syn på ägande och brukande till samhällets ansträngningar att styra och kontrollera nyttjandet. Ett genusperspektiv appliceras ofta på forskning om och för privatskogsbruket samt ett lokalt perspektiv på svenska kommuner som aktörer och upprätthållare av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på lokal nivå. Gun är verksam vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved