Genus har betydelse för skogsägande

Trots att uppskattningsvis 30 procent av Europas skogsägare är kvinnor så saknas grundläggande insikt och kunskap om att kön har betydelse för vem som äger skog och hur ägandet ser ut, liksom förutsättningarna för brukandet. Genom att använda ett genusperspektiv på data som trots allt finns anser ett antal skogsforskare att vi bättre kan förstå på vilket sätt kvinnor och mäns skogsägande skiljer sig åt och vad det betyder för individ och samhälle. Hur statistiken skulle kunna användas, vilka jämförelser som kan vara möjliga samt potentiella nya kunskaper presenteras i en vetenskaplig artikel.

Vem som är skogsägare beror till stor del på respektive lands historiska, politiska och kulturella arv. I Skandinavien samt Väst- och Centraleuropa har de privata skogsegendomarna traditionellt förts över från föräldrar till barn via arv eller släktköp, och vanligtvis har söner prioriterats före döttrar. I många f.d. kommuniststater har återföringen av skogsfastigheter från staten till de tidigare ägarfamiljerna inneburit att ingen åtskillnad gjorts mellan kvinnliga och manliga ättlingar till de forna ägarna. Därför hittar vi också den högsta andelen kvinnliga skogsägare i länder som Estland, Lettland, Litauen och Slovenien. Generellt sett är det dock så att könsuppdelad statistik saknas i många länder.

 

Kvinnor och män väljer olika

I länder där det finns könsuppdelad statistik är det också möjligt att analysera och förstå kön som en strukturerande faktor inte bara för ägandet utan också för förvaltningen och brukandet. Exempelvis så genomför skogsägande män i Litauen både fler aktiviteter och med större variation än de kvinnliga skogsägarna och männen fattar också i betydlig högre grad beslut på egen hand. I Norge besöker männen sin skogsmark betydligt oftare än kvinnorna. I Frankrike är nästan dubbelt så många skogsägande män som kvinnor intresserade av att förvärva mer skog och samtidigt mindre villiga att sälja av en del av skogen.

 

Statistik och synlighet spelar roll

Könsuppdelad statistik är alltså viktig för att synliggöra kvinnor som skogsägare, men framför allt för att vi ska förstå hur kön påverkar brukandet av skogen. Eftersom skogsbruk betraktats som en traditionellt mansdominerad verksamhet har kvinnors relation till skogen osynliggjorts, vilket i sin tur format synen på vad som är skoglig kompetens och att vara en ”riktig skogsägare”. Med ett genusperspektiv på skogsägandet och skogsbrukandet kan vi formulera och implementera policys som bättre motsvarar den förändrade verklighet som det europeiska skogsägandet genomgår.

Fakta:

Gro Follo, Gun Lidestav, Alice Ludvig, Lelde Vilkriste, Teppo Hujala, Heimo Karppinen, François Didolot & Diana Mizaraite (2016): Gender in European forest ownership and management: reflections on women as “New forest owners”, i: Scandinavian Journal of Forest Research.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Gun Lidestav
Kontakta

Gun är docent och arbetar med frågeställningar som rör människors nyttjande av naturresursen skog. Forskningen berör allt från enskilda individers syn på ägande och brukande till samhällets ansträngningar att styra och kontrollera nyttjandet. Ett genusperspektiv appliceras ofta på forskning om och för privatskogsbruket samt ett lokalt perspektiv på svenska kommuner som aktörer och upprätthållare av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på lokal nivå. Gun är verksam vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved