För en mer delaktig allmänningsskog

Förbättrad kommunikation med delägarna genom e-post, mer informativ hemsida, mer intressant mötesagenda kan öka delaktigheten i styret av Vilhelmina Övre Allmänningsskog.

I Vilhelmina Övre Allmänningsskog upplever man det svårt att engagera medlemmarna i styret av allmänningen. Endast 10% av medlemmarna deltar på årsstämmorna där viktiga beslut som t ex budget och utdelning av vinst och andra principiellt viktiga beslut fattas. Anledningarna till detta är flera, mer än 50% av ägarna bor utanför kommunerna och få av dem deltar i mötena. Andra medlemmar menar att deras röst inte har någon betydelse eftersom de äger en så liten del. Vidare representeras varje fastighet av en person på stämman oavsett antalet ägare av delägarfastigheten.

 

Olika bild av allmänningsskogen

Forskarna skickade ut en enkät till alla delägarna i Vilhelminas Övre Allmänningsskog med syftet att undersöka deras delaktighet och nöjdhet. Trots att få utbor deltar i stämmorna fanns ingen större skillnad i svarsfrekvens på enkäten mellan åbor och utbor. Förutom kontantutdelning så använder både åbor och utbor skogen främst till jakt, fiske och annan rekreation. De anser även att allmänningen bidrar till jobb, vägar, storskogsbruk och en del uppskattar att delar av deras skogsinnehav sköts utan att de är involverade och att de inte behöver engagera sig i skötseln. Fler utbor än åbor hade en lite romantiserad syn på allmänningen och dess bidrag till biodiversitet, naturvård, sammanhållningen i bygden och bevarandet av kulturarv. Detta är intressant med tanke på att allmänningsskogen främst drivs med fokus på skogsproduktion. En större andel åbor än utbor fann brister i samarbetet bland medlemmar och upplevde ett avstånd mellan medlemmar och ledning. Det kan bero på att utbor mer sällan deltar i stämmorna, inte bor på orten och därför inte ser de vardagliga problemen och konflikterna. Överlag visar dock enkäten att medlemmarna är nöjda med hur allmänningsskogen sköts och att fördelarna överväger nackdelarna.

 

Förslag på hur man engagerar

Nära hälften av de som svarat på enkäten kände inte att de fick den information de önskade. De efterfrågade både allmän information om allmänningsskogen, deras aktiviteter, beslut och mötesprotokoll liksom mer specifik information om jakt och fiske. Allmänningen har publicerat information i de lokala tidningarna, men medlemmarna skulle föredra att få information via email, post och webbsidan vilket skulle kunna öka känslan av delaktighet. Kartor och annan digital information om hur skogen ser ut nu och vilka planer som finns skulle med fördel. kunna presenteras för medlemmarna via hemsidan för att öka delägarnas kunskap och engagemang. Var man håller stämmorna och vad som finns på agendan borde även bättre spegla var medlemmarna bor och önskar diskutera. Styrelsen för Vilhelmina övre allmänningsskog har sedan studien tagit till sig en del av forskarnas förbättringsförslag vilket bland annat lett till att mer information nu finns på hemsidan och att ett visionsarbete påbörjats.

 

Fakta

En allmänningsskog består av skogsmark som ägs enskilt av de fastigheter som ingår i allmänningen, men förvaltas och brukas gemensamt. Delägarnas rättigheter i allmänningen är knutet till den egna fastigheten och kan därför inte avyttras separat utan enbart genom försäljning av den egna fastigheten.

Åbor bor på eller inom samma kommun som sin skogsfastighet och utbor bor i annan kommun än där fastigheten är belägen.

Sandström, S., Poudyal, M., Berg Lejon, S. & Lidestav, G. (2016) Absent Neighbours and Passive Shareholders – The Issue of Residency and Involvement in the Management of a Forest Common. Journal of Forest Economics 24, 205-217

Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Gun Lidestav
Kontakta

Gun är docent och arbetar med frågeställningar som rör människors nyttjande av naturresursen skog. Forskningen berör allt från enskilda individers syn på ägande och brukande till samhällets ansträngningar att styra och kontrollera nyttjandet. Ett genusperspektiv appliceras ofta på forskning om och för privatskogsbruket samt ett lokalt perspektiv på svenska kommuner som aktörer och upprätthållare av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på lokal nivå. Gun är verksam vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved