Verktyg för att visualisera markanvändares behov

RenGIS är ett verktyg som samlar information om markanvändning och kan illustrera vilka intressen som existerar inom samma områden. Verktyget kan därmed med fördel användas vid diskussioner om markanvändning.  

Det finns många olika intressen inom samma markområden, i norra halvan av Sverige förflyttas varje år ca 247 000 renar från fjällens sommarbete i väst till vinterbetet vid kusten i öst och tillbaka. På samma yta produceras 80 % av vattenkraften, det finns även 12 aktiva gruvor och ca 500 vindturbiner uppställda med planer om ytterligare 4000. Sen finns även 50% av Sveriges totala skogsareal inom samma område. Med så många intressenter inom samma områden blir det svårt att överblicka hur ett intresse kan påverka ett annat. Lagstiftningen i dessa frågor kan också vara svår att bena ut. Renbetesrätten väger till exempel lika tungt som skogsägarens rättigheter och renägare ska beredas samråd inför en avverkning. Däremot upplever renägarna det själva som att det är sällan som samrådet sker på ett sätt så att avverkningen kan påverkas.

alla-explanationKarta 1: rennäringsområdet (lila område, följer med alla kartor), gränser mellan de 51 samebyarna (röda linjer) och renarnas förflyttning (gula linjer). Karta 2: Vattenkraftsmagasin finns etablerade i alla älvar utom fyra (mörkblå), tillhörande högspänningsledningar (gula linjer, följer med även till karta 3 och 4), sjöar som inte blivit uppdämda (ljusblå). Karta 3: Etablerade vindkraftsparker (gröna), planerade vindkraftsparker (gula). Karta 4: Infrastruktur, större vägar (grå linjer), tågräls (svarta linjer). Karta 5: rennäringsområde (lila område), etablerade (gröna) och föreslagna (gula), vattenkraftsmagasin (mörkblå), större vägar (grå linjer), tågräls (svart), gruvnäring (röd) och högspänningsledningar (gula linjer)

Renbruksplanen föds

Renägare funderade därför på om de i likhet med skogsägarnas skogsbruksplaner skulle göra renbruksplaner för att underlätta kommunikationen med skogsägarna. Tillsammans med forskare började man år 2000 att digitalisera den ekologiska kunskap de införskaffat genom många år som renskötare. De fick med hjälp av forskarna kunskap att tolka satellitbilder varpå de kunde visa var de olika betesmarkerna var lokaliserade under samernas åtta årstider. Efter att man på satellitbilder visat var markerna var så genomförde man tillsammans fältstudier av platserna för att bättre kunna utröna hur marken såg ut. Systemet utvecklades även senare med GPS positioner från renarnas förflyttning. 350 renägare från 50 samebyar utrustade strax under 1000 renar med GPS halsband och tillsammans har de inventerat 225 000 km2 (år 2012).  All information samlades in till ett GIS (geografiskt informationssystem) som fick namnet RenGIS. I RenGIS har man även samlat information från olika markanvändare och det innehåller följande skikt:

  • betesmark
  • satellitbilder
  • vattenkraftsdammar
  • nuvarande och projekterade/planerade gruvor
  • vindkraftsparker
  • skogsbruk
  • infrastruktur
  • naturskyddsområde
  • kulturmiljöer
  • administrativa gränser
  • historiska data

Detta har inneburit att RenGIS är Sveriges idag mest kompletta system för markanvändning.

Fakta

Ett GIS samlar olika information i transparenta skikt som man sedan kan välja att visa på en befintlig karta.

Läs mer om hur systemet använts.

Sandström, Per (2015). A Toolbox for Co-production of  Knowledge and Improved Land Use Dialogues. Dissertation. Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2015:20

Sandström, P., Pahlen, T.G., Edenius, L., Tommervik, H., Hagner, O., Hemberg, L., Olsson, H., Baer, K., Stenlund, T., Brandt, L.G. & Egberth, M. (2003). Conflict Resolution by Participatory Management: Remote Sensing and GIS as Tools for Communicating Land-use Needs for Reindeer Herding in Northern Sweden. Ambio, 32(8), pp. 557-567.

Sandström, P., Sandström, C., Svensson, J., Jougda, L. & Baer, K. (2012). Participatory GIS to Mitigate Conflicts Between Reindeer Husbandry and Forestry in Vilhelmina Model Forest, Sweden. The Forestry Chronicle, 88(3), pp. 254-260.

Herrmann, Thora Martina and Sandström, Per and Cuciurean, Rick (2014). Effects of Mining on Reindeer/Caribou Populations and Indigenous Livelihoods: Community-based Monitoring by Sami Reindeer Herders in Sweden and First Nations in Canada. The Polar Journal. 4:1, 28-51

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Per Sandström

Per är forskare och arbetar med markanvändningsfrågor. I norra Sverige ryms en mängd olika intressen som skogsbruk, gruvnäring, infrastruktur, rennäring, vind- och vattenkraft inom samma områden. Detta leder till en komplicerad situation när det kommer till markanvändning och Per ser närmare på hur en dialog mellan dessa intressen kan underlättas. Främsta verktyget är GIS (geografiskt informationssystem) som enkelt kan illustrera olika intressen på samma karta. Per är aktiv vid institutionen för skoglig resurshushållning.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved