Hur skogen sköts kan inte dras över en kam

Ska man räkna med hur skogsägarna faktiskt tänker sköta sina skogar så blir avverkningsvolymerna 14% lägre i framtiden medan ekologiska värden gynnas.

Skogsägare sköter sin skog på olika sätt. Ägarnas skötselstrategier kan variera mellan en naturvårdande skötsel till en skötsel som avser att öka produktionen eller till att bygga upp virkesförrådet t.ex. inför en kommande generationsväxling. Vissa har ingen uttalad strategi utan kan betecknas som passiv. Tar man för givet att skogen sköts likadant av alla riskerar man att överskatta framtida avverkningsvolymer, eller missa att ekologiska värden och rekreation gynnas av diversiteten i skogsskötseln.

Jeannette Eggers har studerat hur skogens utveckling över 100 år skiljer sig åt om man tar eller inte tar hänsyn till ägarnas skilda skötselstrategier. Med hjälp av Heureka-systemets programvara RegWise simulerade Jeannette två scenarier. I det första scenariot, simpel, antogs alla privata markägare sköta skogen på samma sätt (baserades på referensscenariot i SKA08). I det andra, ”Divers”, antogs den privat ägda marken skötas utifrån fem olika strategier:

  • Passiv
  • Naturvård
  • Intensiv
  • Öka produktion
  • Spara

Strategierna är framtagna baserat på enkätsvar om skogsskötsel där 1169 privata skogsägare svarat.

Skillnader redan efter 20 år

Redan efter 20 år såg man tydliga skillnader: – Jag var förvånad att vi fann så stora skillnader redan efter 20 år. Vanligtvis tar det längre tid innan man kan urskilja någon tydlig skillnad mellan de olika alternativen. Att effekterna syns så tydligt redan efter 20 år visar på vikten av att ta hänsyn till hur olika markägare väljer att sköta sin skog även i analyser kortare än 100 år, berättar Jeannette Eggers.

I det andra scenariot, det scenario som kallas ”Divers”, fann man en 14% lägre avverkningsvolym jämfört med det första scenariot över 100 års sikt. Virkesförrådet i skogen ökade och indikatorer kopplade till ekologiska värden och rekreation gynnades. – Om man drar alla ägare över en kam kan det hända att man överskattar den potentiella avverkningsvolymen, och underskattar indikatorer knutna till skogens ekologiska och sociala värden, säger Jeannette Eggers.

 

Fakta

Bilden ovan: Den relativa skillnaden för ingående indikatorer i Hässleholm för de två scenarierna efter 20 respektive 100 år.

Studien genomfördes på Hässleholm och Vilhelmina kommuner och inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

SKA står för skogliga konsekvensanalyser och produceras regelbundet av skogsstyrelsen  i samarbete med SLU. Utifrån ett antal olika simulerade scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknas konsekvenserna av detta på 100 års sikt. Analyserna ger detaljerad information om tillståndet i skogen. Informationen kan sedan användas som beslutsunderlag i frågor som rör skogens långsiktiga användning.

Studien: Eggers, J.; Holmström, H.; Lämås, T.; Lind, T.; Öhman, K. Accounting for a Diverse Forest Ownership Structure in Projections of Forest Sustainability Indicators. Forests 2015, 6, 4001-4033.

 

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Jeannette Eggers

Jeannette Eggers är doktorand inom skoglig resurshushållning och arbetar främst med skogliga scenarioanalyser. Tidigare forskning har innehållet bland annat modellering av skogsresurser under olika klimat- och markanvändningsscenarior, kolbalanser i skogsbruket, miljörestriktioner för tillgängligheten av biomassa från skogen och effektbedömning av Europeisk politik på biologisk mångfald.

Torgny Lind
Kontakta

Torgny är skoglig doktor och arbetar mycket med beslutsstödsystemet Heureka och dess programvaror samt skoglig inventering. Torgny gör analyser av utvecklingen av skogen som resurs över tid för större områden med hjälp av scenarioanalyser. Även hållbarhetsanalyser kopplat till skogen som resurs där hänsyn tas till hela värdekedjan från skog till slutprodukt. Torgny är aktiv vid institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Tomas Lämås
Kontakta

Tomas Lämås är docent och forskar kring skoglig planering i ett brett perspektiv, främst om beslutstödjande system för ett mångbruksinriktat skogsbruk. Som en del i detta leder Tomas programmet för Skogliga Hållbarhetsanalyser (SHa), som använder Heurekasystemet som teknisk plattform. Verksamhetsidén är att genom kompetens, personal och verktyg tillhandahålla en infrastruktur för hållbarhetsanalyser inom forskning, undervisning och uppdragsverksamhet. Ett särskilt fokus ligger på att anpassa Heurekasystemet på ett relevant sätt för att analysera nya problemställningar. Tomas är verksam vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Karin Öhman
Kontakta

Karin Öhman är docent i skogshushållning och genom sin forskning utvecklar hon nya verktyg och modeller som kan användas för planering av skogsbruk med en vidgad målsättning. Forskningen kan delas upp i två delar. Den första delen handlar om optimering som är ett kvantitativt verktyg som kan användas för att hitta optimala lösningar utifrån specifika mål och begränsningar. Optimering ger oss möjlighet att undersöka kostnaden för ett mål, för att få ut mer av ett annat mål. För att hitta den lösning som är den bästa avvägningen mellan olika mål måste man dock även känna till beslutsfattarnas preferenser. Den andra delen handlar därför om hur beslutsfattares och andra intressenters preferenser kan inkluderas i planeringsprocessen genom att använda sig av flermålsanalys. Flermålsanalysen ger oss möjlighet att göra avvägningar mellan olika mål och det är beslutsfattarens preferenser som styr avvägningen. Karin är verksam vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved