Hur skogen sköts kan inte dras över en kam

Ska man räkna med hur skogsägarna faktiskt tänker sköta sina skogar så blir avverkningsvolymerna 14% lägre i framtiden medan ekologiska värden gynnas.

Skogsägare sköter sin skog på olika sätt. Ägarnas skötselstrategier kan variera mellan en naturvårdande skötsel till en skötsel som avser att öka produktionen eller till att bygga upp virkesförrådet t.ex. inför en kommande generationsväxling. Vissa har ingen uttalad strategi utan kan betecknas som passiv. Tar man för givet att skogen sköts likadant av alla riskerar man att överskatta framtida avverkningsvolymer, eller missa att ekologiska värden och rekreation gynnas av diversiteten i skogsskötseln.

Jeannette Eggers har studerat hur skogens utveckling över 100 år skiljer sig åt om man tar eller inte tar hänsyn till ägarnas skilda skötselstrategier. Med hjälp av Heureka-systemets programvara RegWise simulerade Jeannette två scenarier. I det första scenariot, simpel, antogs alla privata markägare sköta skogen på samma sätt (baserades på referensscenariot i SKA08). I det andra, “Divers”, antogs den privat ägda marken skötas utifrån fem olika strategier:

  • Passiv
  • Naturvård
  • Intensiv
  • Öka produktion
  • Spara

Strategierna är framtagna baserat på enkätsvar om skogsskötsel där 1169 privata skogsägare svarat.

Skillnader redan efter 20 år

Redan efter 20 år såg man tydliga skillnader: – Jag var förvånad att vi fann så stora skillnader redan efter 20 år. Vanligtvis tar det längre tid innan man kan urskilja någon tydlig skillnad mellan de olika alternativen. Att effekterna syns så tydligt redan efter 20 år visar på vikten av att ta hänsyn till hur olika markägare väljer att sköta sin skog även i analyser kortare än 100 år, berättar Jeannette Eggers.

I det andra scenariot, det scenario som kallas “Divers”, fann man en 14% lägre avverkningsvolym jämfört med det första scenariot över 100 års sikt. Virkesförrådet i skogen ökade och indikatorer kopplade till ekologiska värden och rekreation gynnades. – Om man drar alla ägare över en kam kan det hända att man överskattar den potentiella avverkningsvolymen, och underskattar indikatorer knutna till skogens ekologiska och sociala värden, säger Jeannette Eggers.

 

Fakta

Bilden ovan: Den relativa skillnaden för ingående indikatorer i Hässleholm för de två scenarierna efter 20 respektive 100 år.

Studien genomfördes på Hässleholm och Vilhelmina kommuner och inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

SKA står för skogliga konsekvensanalyser och produceras regelbundet av skogsstyrelsen  i samarbete med SLU. Utifrån ett antal olika simulerade scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknas konsekvenserna av detta på 100 års sikt. Analyserna ger detaljerad information om tillståndet i skogen. Informationen kan sedan användas som beslutsunderlag i frågor som rör skogens långsiktiga användning.

Studien: Eggers, J.; Holmström, H.; Lämås, T.; Lind, T.; Öhman, K. Accounting for a Diverse Forest Ownership Structure in Projections of Forest Sustainability Indicators. Forests 2015, 6, 4001-4033.

 

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail




Fatal error: Call to undefined function get_old_paper_authors() in /customers/northpor/public_html/wp-content/themes/oldpaper_child/single.php on line 135