Skogsägares drivkrafter och yttre påverkan utgör en förutsättning för klimatanpassning

Skogsskötseln är avgörande för möjligheten att anpassa skogen till kommande klimatförändringar i Sverige. Genom att öka andelen löv- och blandskog samt öka variationen med avseende på exempelvis avverkningsålder och gallringsmodell kan skogen bättre stå emot ökade skaderisker som ett varmare klimat för med sig. Med en hög andel privatägd skog utgör de privata skogsägarna därmed en avgörande länk i klimatanpassningen av svensk skog. Hur skogsägarna uppfattar klimatförändringar och anpassar sin skogsskötsel speglar hur långt klimatanpassningen kommit i praktiken. I arbetet med att främja klimatanpassning är det dessutom viktigt med en förståelse för olika drivkrafter, både individuellt och socialt, till att anpassa skogsskötseln till ett förändrat klimat.

För att analysera skogsägares klimatanpassning genomfördes en enkätstudie baserat på ett slumpmässigt urval av privata skogsägare i Sverige, totalt 1482 ägare mellan 20 och 80 år. I studien analyserades ägarnas drivkrafter till klimatanpassning men också ägarnas respons på möjliga åtgärder som kan användas för att uppmuntra klimatanpassning. Resultaten från enkätstudien tolkas dessutom i ljuset av en tidigare genomförd intervjustudie med skogsägare om risker och skador i skogen.

 

Försiktig start av kilmatanpassningen

Viljan att minska skaderisken i sin skog påverkas av såväl bedömningar av risken som möjlighet att arbeta skadeförebyggande. Bedömer ägarna exempelvis klimatförändringar som ett allvarligt hot mot den egna skogen och uppfattar att det finns skogsskötselstrategier för att hantera problemen förstärks motivationen att göra något. Emellertid visar studien att skador som ett resultat av klimatförändringar uppfattades som ett relativt obetydligt hot mot den egna skogen inom en tidsperiod på 10 år, och ett mindre hot än exempelvis stormskador, betesskador, samt skador av insekter och svamp. Även om klimatförändringar uppfattades som ett allvarligare hot på längre sikt – en tidsperiod på 100 år – kan uppfattningen att andra skador är mer angelägna innebära att klimatanpassning får en lägre prioriterat bland ägarna. Eftersom stormskador även förväntas öka med klimatförändringar och dessa uppfattades vara allvarliga redan nu kan emellertid en anpassning av skogen för att undvika dessa skador även bidra till en mer klimatanpassad skog.

I likhet med andra studier visar denna studie att klimatanpassningen av skogen är i sin linda. Studien visar exempelvis att skogsägarna hitintills främst anpassat sin skog genom att i någon mån arbeta med att ståndortsanpassa och öka stormfastheten samt öka andelen blandskog och löv. Emellertid har ägarna i väldigt liten utsträckning använt mer omdanande åtgärder såsom att plantera nya trädslag (t ex lärk). Förutom att klimatförändringar upplevs vara något som kommer att ske i framtiden kan möjliga orsaker till att klimatanpassningen går långsamt vara en upplevd osäkerhet både vad gäller de ökade skaderisker som klimatförändringar förväntas medföra men även hur man bör agera för att klimatanpassa sin skog. Därtill tenderar skogsägare att uppvisa en ganska optimistisk uppfattning om hur klimatförändringar kan komma att påverka deras skog.

 

Anpassade åtgärder för att uppmuntra klimatanpassning

Studien analyserade också hur ägarna reagerade på två policy-åtgärder – rådgivning och en ekonomisk subvention för ökad klimatanpassning. Såväl uppfattningar om skogsproduktion som det sociala sammanhanget hade betydelse för hur ägarna reagerade på åtgärder. Exempelvis var skogsägare som ansåg att skogsproduktion är viktigt och tillhörde ett socialt sammanhang där riskhantering uppmuntrades i större utsträckning villiga att klimatanpassa sin skog oavsett åtgärd. Resultaten visade emellertid också att den ekonomiska subventionen i jämförelse med rådgivning i högre grad stärkte motivationen att klimatanpassa bland ägare som lade stor vikt vid produktionsvärden och ägare i sociala sammanhang där riskhantering inte uppmuntrades. Det kan därmed vara viktigt att skräddarsy åtgärder för olika grupper av skogsägare för att uppnå störst effekt.

Genom att utgå från de faktorer som stärker ägarnas uppfattning att klimatförändringar utgör ett hot mot den egna skogen och faktorer som bidrar till att ägarna ser möjligheter att agera går det att utforma åtgärder för att uppmuntra klimatanpassning. Exempelvis utgör det sociala sammanhanget viktiga influenser för upplevda möjligheter att hantera klimatrisker. Genom att myndigheter och organisationer i skogssektorn samstämmigt visar att klimatanpassning är nödvändigt och ger stöd kan därmed skogsägares klimatanpassning uppmuntras. Emellertid spelar även den enskilda skogsägarens drivkrafter en roll och det vara nödvändigt att exempelvis visa på hur klimatanpassning kan vara viktigt för att uppnå olika värden i skogen, såväl produktion som biodiversitet. Strukturella åtgärder, såsom ekonomiska subventioner, kan därtill användas för att påskynda viss typ av anpassning exempelvis för att uppmuntra nya och ovanliga skogsskötselstrategier.

 

Fakta

Eriksson, L. (2014) Risk perception and responses among private forest owners in Sweden, Small-scale Forestry, 13, 483-500.

Eriksson, L. (2017) The importance of threat, strategy, and resource appraisals for long-term proactive risk management among forest owners in Sweden, Journal of Risk Research, 20 (7) 868-886.

Eriksson, L. (2018) Conventional and new ways of governing forest threats:  A study of stakeholder coherence in Sweden, Environmental Management, 61, 103-115.

Eriksson, L. (2018) Effects of policy measures and moderating factors on climate change adaptation among private forest owners in Sweden, Society and Natural Resources, 31(4), 409-423.

 

 

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Louise Eriksson

Louise Eriksson är docent i psykologi och arbetar som forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet och Högskolan Kristianstad. Hon studerar individuella drivkrafter till beteenden som har betydelse för vår naturliga miljö och beteendeförändringar i denna kontext. Hennes projekt handlar för närvarande om skog och skogsskötsel samt förvaltning av vilda djur såsom gäss. Eriksson undervisar även i miljöpsykologi på institutionen för psykologi, Umeå universitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved