Service och tjänster utgör ett viktigt stöd för skogsägare att de skall kunna förverkliga sitt skogsägarskap när till exempel tiden eller kunskaperna inte räcker till. En studie av de skogliga organisationernas strategier för att nå ”nya” skogsägare visar dock att kommunikation och marknadsföring är riktad mer mot att säkerställa tillgången till skogsråvara än att svara…
Privata skogsägare spelar en viktig roll för hur skogen sköts och med nästan 40 procent kvinnor bland ägarna kan genusmönster spela en roll för såväl skogsskötsel generellt som skadeförebyggande skogsskötsel. Studier visar att skogsägande kvinnor uppvisar lägre avverkningsnivåer och mindre försäljning av träprodukter men även en lägre intensitet vad gäller andra skogsvårdsåtgärder såsom gallring och…
Antalet skogsägare ökar samtidigt som man kan skönja en minskning av skogsfastigheternas storlek. Något som potentiellt kan påverka tillgången på timmer negativt. Samägandet av skogsfastigheter ökar vilket kan leda till ökad fragmentering, vilket innebär att skogen delas in i mindre separata skogsfastigheter. I Finland finns till exempel 347 000 skogsfastigheter som ägs av privata skogsägare…
Trots att skogsägaren förändras på många olika sätt så har skogsfastigheten oftast funnits inom familjen i många år. Däremot kan de nya skogsägarna som till stor del bor i städer behöva andra tjänster än de som bor i närheten av sin skogsfastighet. Gruppen skogsägare förändras över hela Europa. Historiskt sett har Europa haft småskaliga, familjeorienterade…
Den typiske skogsägaren bor i samma kommun som sin skogsfastighet, har flyttat färdigt och är lite äldre än befolkningen i övrigt. De nya skogsägarna är ofta kvinnor, yngre, har högre inkomst och högre utbildningsnivå. I Sverige finns hälften av skogen som ägs av privata skogsägare i kommuner där 6% av befolkningen bor. 71% av alla…
Allmänheten värderar skogens ekologiska och sociala värden högst. Men allmänheten och skogsägarna är ändå rörande överens om betydelsen av skogens ekonomiska värden. All form av markanvändning ger upphov till spänningar mellan ekonomisk utveckling och ekologiska samt sociala värden. Därför uppstår ofta debatter kring hur skog ska skötas eller användas där olika intressegrupper ska samsas. Men…
Mellan 1990 och 2010 har skogsägarkåren förändrats på många sätt och gruppen liknar allt mer människor i allmänhet. Förändringen syns dock inte i hur skogen sköts. Mellan 1990 och 2010 har antalet skogsägare som bor i en annan kommun än den skogsfastigheten finns i, så kallade utbor, ökat. Och denna grupp har en högre andel…