Service och tjänster utgör ett viktigt stöd för skogsägare att de skall kunna förverkliga sitt skogsägarskap när till exempel tiden eller kunskaperna inte räcker till. En studie av de skogliga organisationernas strategier för att nå ”nya” skogsägare visar dock att kommunikation och marknadsföring är riktad mer mot att säkerställa tillgången till skogsråvara än att svara…
Under slutet av 2017 och början av 2018 publicerades 150 vittnesmål från kvinnor i skogssektorn om olika typer av kräkningar under #slutavverkat. Detta skedde parallellt med att likande erfarenheter från andra sektorer synliggjordes inom ramen för #metoo. En analys av berättelserna från skogssektorn visade på ett samband mellan den maskulina kulturen, de skogliga organisationerna, synen…
I takt med en ökad förtätning av städer minskar stadens grönytor och stadsskogar successivt. Detta sker trots att översiktsplanering understryker dess betydelse och del av staden. Utöver de direkt estetiska aspekterna av staden så har dessa förändringar även potentiella djupgående konsekvenser för livet i staden och de individer som lever där. Sett till hur dessa…
Skogen är en viktig naturresurs för Sverige. För att motverka konflikter om hur skogen ska användas och skötas är det viktigt att ta hänsyn till allmänhetens uppfattning. Ändrat klimat förväntas öka risken för skogsskador orsakade av exempelvis storm och skadegörare. De skogsskötselstrategier vi använder idag avgör den framtida skogens utveckling. Vi vet att en mer…
Skogslandskapet i norra Sverige rymmer många ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella värden. Förutom timmerråvara är skogen en källa för biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden, rekreationsvärden, energiråvara, jakt, fiske och rennäring. Dessa värden och funktioner samspelar med varandra och representeras av många olika intressenter, vilket kräver bra verktyg och konstruktiva metoder för att skapa en framgångsrik och…
Trots att uppskattningsvis 30 procent av Europas skogsägare är kvinnor så saknas grundläggande insikt och kunskap om att kön har betydelse för vem som äger skog och hur ägandet ser ut, liksom förutsättningarna för brukandet. Genom att använda ett genusperspektiv på data som trots allt finns anser ett antal skogsforskare att vi bättre kan förstå…
I en traditionellt mansdominerad bransch som skogsbruk kan jämställdhetsarbete vara en stor utmaning. Traditioner och normer försvårar detta arbete då dessa ger upphov till olika former av motstånd. Dock ger motståndet också en möjligt att förstå dessa traditioner och normer för att utveckla effektivare jämställdhetsarbete. Trots att det inom svenskt skogsbruk finns både en…
Den svenska skogsindustrin är en bransch som är starkt beroende de privata skogsägarnas råvaror. Historiskt sett var det män som utförde det tunga arbetet med avverkning. När skogsbruket senare blev mer industrialiserat och teknologiskt förblev alltjämt män ansvariga för verksamheten. Denna utveckling har inneburit att branschen av tradition är starkt manspräglad, detta trots att 38…
Antalet skogsägare ökar samtidigt som man kan skönja en minskning av skogsfastigheternas storlek. Något som potentiellt kan påverka tillgången på timmer negativt. Samägandet av skogsfastigheter ökar vilket kan leda till ökad fragmentering, vilket innebär att skogen delas in i mindre separata skogsfastigheter. I Finland finns till exempel 347 000 skogsfastigheter som ägs av privata skogsägare…
Trots att skogsägaren förändras på många olika sätt så har skogsfastigheten oftast funnits inom familjen i många år. Däremot kan de nya skogsägarna som till stor del bor i städer behöva andra tjänster än de som bor i närheten av sin skogsfastighet. Gruppen skogsägare förändras över hela Europa. Historiskt sett har Europa haft småskaliga, familjeorienterade…