Skog

0

Scenarioanalys – ett nytt verktyg för skoglig planering?

Skogslandskapet i norra Sverige rymmer många ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella värden. Förutom timmerråvara är skogen en källa för biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden, rekreationsvärden, energiråvara, jakt, fiske och rennäring. Dessa värden och funktioner samspelar med varandra och representeras av många olika intressenter, vilket kräver bra verktyg och konstruktiva metoder för att skapa en framgångsrik och…

0

Genus har betydelse för skogsägande

Trots att uppskattningsvis 30 procent av Europas skogsägare är kvinnor så saknas grundläggande insikt och kunskap om att kön har betydelse för vem som äger skog och hur ägandet ser ut, liksom förutsättningarna för brukandet. Genom att använda ett genusperspektiv på data som trots allt finns anser ett antal skogsforskare att vi bättre kan förstå…

0

Skogssektorns traditioner försvårar förändringsarbete

I en traditionellt mansdominerad bransch som skogsbruk kan jämställdhetsarbete vara en stor utmaning. Traditioner och normer försvårar detta arbete då dessa ger upphov till olika former av motstånd. Dock ger motståndet också en möjligt att förstå dessa traditioner och normer för att utveckla effektivare jämställdhetsarbete.   Trots att det inom svenskt skogsbruk finns både en…

0

Kvinnors skogliga nätverk skapar utrymme för förändring

Den svenska skogsindustrin är en bransch som är starkt beroende de privata skogsägarnas råvaror. Historiskt sett var det män som utförde det tunga arbetet med avverkning. När skogsbruket senare blev mer industrialiserat och teknologiskt förblev alltjämt män ansvariga för verksamheten. Denna utveckling har inneburit att branschen av tradition är starkt manspräglad, detta trots att 38…

0

Fler skogsägare och mindre skogsfastigheter

Antalet skogsägare ökar samtidigt som man kan skönja en minskning av skogsfastigheternas storlek. Något som potentiellt kan påverka tillgången på timmer negativt. Samägandet av skogsfastigheter ökar vilket kan leda till ökad fragmentering, vilket innebär att skogen delas in i mindre separata skogsfastigheter. I Finland finns till exempel 347 000 skogsfastigheter som ägs av privata skogsägare…

0

Den nya skogsägaren är inte ny men behöver nya tjänster

Trots att skogsägaren förändras på många olika sätt så har skogsfastigheten oftast funnits inom familjen i många år. Däremot kan de nya skogsägarna som till stor del bor i städer behöva andra tjänster än de som bor i närheten av sin skogsfastighet. Gruppen skogsägare förändras över hela Europa. Historiskt sett har Europa haft småskaliga, familjeorienterade…

0

Vem är skogsägare och var bor de?

Den typiske skogsägaren bor i samma kommun som sin skogsfastighet, har flyttat färdigt och är lite äldre än befolkningen i övrigt. De nya skogsägarna är ofta kvinnor, yngre, har högre inkomst och högre utbildningsnivå. I Sverige finns hälften av skogen som ägs av privata skogsägare i kommuner där 6% av befolkningen bor. 71% av alla…

0

Skogsägare och allmänhet enas kring skogens ekonomiska värden

Allmänheten värderar skogens ekologiska och sociala värden högst. Men allmänheten och skogsägarna är ändå rörande överens om betydelsen av skogens ekonomiska värden. All form av markanvändning ger upphov till spänningar mellan ekonomisk utveckling och ekologiska samt sociala värden. Därför uppstår ofta debatter kring hur skog ska skötas eller användas där olika intressegrupper ska samsas. Men…

0

Hur skogen sköts kan inte dras över en kam

Ska man räkna med hur skogsägarna faktiskt tänker sköta sina skogar så blir avverkningsvolymerna 14% lägre i framtiden medan ekologiska värden gynnas. Skogsägare sköter sin skog på olika sätt. Ägarnas skötselstrategier kan variera mellan en naturvårdande skötsel till en skötsel som avser att öka produktionen eller till att bygga upp virkesförrådet t.ex. inför en kommande…

0

Rennäringsanpassad skogsskötsel bra för kolinlagring

En skogsskötsel anpassad för rennäring leder till ökad stående volym och större kolinlagring i skogen, förbättrade förutsättningar för renbete men även minskad avverkningspotential, sysselsättning och avkastning för skogsbolag. Markanvändningen ökar med många intressenter som skogsbruk, vattenkraft, gruvnäring, bilutveckling, turism, rekreation och entreprenörskap. Samerna har bedrivit rennäring i norra Sverige i hundratals år och frågan blir…

© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved