Vem är skogsägare och var bor de?

Den typiske skogsägaren bor i samma kommun som sin skogsfastighet, har flyttat färdigt och är lite äldre än befolkningen i övrigt. De nya skogsägarna är ofta kvinnor, yngre, har högre inkomst och högre utbildningsnivå.

I Sverige finns hälften av skogen som ägs av privata skogsägare i kommuner där 6% av befolkningen bor. 71% av alla privata skogsägare bodde 2012 i samma kommun som sin skogsfastighet. 42% bodde på skogsfastigheten, 65% mindre än 10 km från fastigheten och 83% återfanns inom 50 km från sin skog. Endast 5% bodde mer än 30 mil ifrån sin fastighet. Medeldistansen mellan skogsägaren och dess fastighet var 60 km. Medelstorleken på fastigheten var 34 hektar och man ägde skogen i snitt 20 år.

 

Fler kvinnor bland de nya skogsägarna

Skogsägare rör sig procentuellt mindre än övriga befolkningen men det beror mycket på att  75% av skogsägarna är i en ålder då de vanligaste förflyttningarna till utbildning, för sociala skäl och till förorten för småbarnsliv redan skett. Skogsägare är nämligen äldre än övriga befolkningen, medelåldern 2012 var 58 år, vilket är nära 18 år äldre än hela befolkningens genomsnitt. Generellt är det 51% som är yngre än 40 år, medan de bland skogsägare är 11%. Nya skogsägare, som ofta ärvt sin skog, är lite yngre än gruppen i stort, 48 år och de bor längre ifrån sin skogsfastighet än de som ägt fastigheten under en längre tid. Nya ägare har ofta högre inkomst, mycket på grund av att de ofta har en högre utbildningsnivå och bor i städer. 46% av de nya skogsägarna är kvinnor, bland skogsägare generellt är den siffran 37%, vilket antagligen innebär att spridningen bland könen kommer spegla samhället i stort så småningom. Stora fastigheter är dock en arena för män. Kvinnor äger oftare en mindre fastighet och bor en bra bit ifrån och den administreras av någon annan.

 

Skogsägaren förändras, men inte skogsskötseln

Trots att skogsägaren sakta förändras så minskar inte viljan att engagera sig eller avverka. Förändringen av skogsägaren må ske långsamt, men den verkar inte utgöra något som helst hot mot produktionen av timmer. Vare sig man bor på sin fastighet (åbo: medel 6 km till sin fastighet) eller en bit ifrån (utbo: medel 191 km till fastighet) så sköter man sin skog i det närmsta på samma sätt.

 

Fakta

Gun Lidestav, Camilla Thellbro, Per Sandström, Torgny Lind, Einar Holm, Olof Olsson, Kerstin Westin, Heimo Karppinen, Andrej Ficko (2017), ”Interactions between forest owners and their forests” i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use. Natural Resource Management in Transition. Red. av E. Carina H. Keskitalo. London: Palgrave Macmillan UK.

Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

Kapitlet presenterades under lanseringen av boken på SLU i Umeå den 14 december, se nedan.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Kerstin Westin

Kerstin är professor i kulturgeografi och forskningen fokuseras kring ur människor agerar och påverkas av sin omgivning både fysiskt och socialt. Även med vilka motiv människor har för att flytta respektive inte flytta, hur de väljer att resa och hur de ordnar sin vardag i olika bygder. Kerstin tittar även på hur värderingar och attityder till exempelvis skog och landsbygd påverkar nyttjande och användning av skog. Krav och önskemål är inte alltid i linje med andras och hur kan vi förstå de konflikter som uppstår i relation till värderingar, attityder och specifika omständigheter den enskilde har. Kerstin är verksam vid Umeå universitet

Gun Lidestav
Kontakta

Gun är docent och arbetar med frågeställningar som rör människors nyttjande av naturresursen skog. Forskningen berör allt från enskilda individers syn på ägande och brukande till samhällets ansträngningar att styra och kontrollera nyttjandet. Ett genusperspektiv appliceras ofta på forskning om och för privatskogsbruket samt ett lokalt perspektiv på svenska kommuner som aktörer och upprätthållare av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på lokal nivå. Gun är verksam vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.

Torgny Lind
Kontakta

Torgny är skoglig doktor och arbetar mycket med beslutsstödsystemet Heureka och dess programvaror samt skoglig inventering. Torgny gör analyser av utvecklingen av skogen som resurs över tid för större områden med hjälp av scenarioanalyser. Även hållbarhetsanalyser kopplat till skogen som resurs där hänsyn tas till hela värdekedjan från skog till slutprodukt. Torgny är aktiv vid institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Per Sandström

Per är forskare och arbetar med markanvändningsfrågor. I norra Sverige ryms en mängd olika intressen som skogsbruk, gruvnäring, infrastruktur, rennäring, vind- och vattenkraft inom samma områden. Detta leder till en komplicerad situation när det kommer till markanvändning och Per ser närmare på hur en dialog mellan dessa intressen kan underlättas. Främsta verktyget är GIS (geografiskt informationssystem) som enkelt kan illustrera olika intressen på samma karta. Per är aktiv vid institutionen för skoglig resurshushållning.

Einar Holm
Kontakta

Einar är professor senior i kulturgeografi med ett fokus på kvantitativa studier av befolkningsgeografi, regional utveckling och arbetsmarknad. Einar är ansvarig för utveckling av den longitudinella databasen ASTRID med långa tidsserier av lokaliserade uppgifter om befolkningen, sysselsättningen och markanvändningen. ASTRID är en central resurs för utvecklingen av en serie geografiska mikrosimuleringsmodeller. Einar är verksam vid institutionen för geografi och ekonomiska historia på Umeå universitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved