En översiktsplan som inkluderar skoglig och kommunal planering samt andra markanvändningsintressen motiveras inte minst av möjligheten att förstå och hantera konflikter rörande skogslandskapet.
Kommuner upprättar en översiktsplan som redovisar hur marken inom kommunen ska och planeras att användas. Översiktsplanen är inte rättsligt bindande utan mer som ett rättesnöre och ledstång för framtida planering. Den svenska plan- och bygglagen säger att: “Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten”. Planera för användningen av skogsmark är dock inte helt enkelt då det är många intressen och lagrum som alla berör skog men inte relaterar till varandra och som saknar gemensamt paraply och gemensamma målsättningar som ska tas i beaktning.
Ett myller av olika intressen
Kommunen har en skyldighet att väga in riksintressen som naturvärden, kulturarv, rekreation eller ekonomiska sektorer som elproduktion, utvinnande av mineraler, fiske- och rennäring och viktig infrastruktur i sin planering. Även om kommunerna behåller sin auktoritet när det kommer till planering, så behåller staten en del kontroll över vissa aspekter av den fysiska planeringen genom länsstyrelserna. Pågående markanvändning ska heller inte påverkas av andra, nya intressen som friluftsliv, tätortsexpansion eller täktverksamhet. Skogsbruket räknas som pågående markanvändning och har ansetts vara så pass viktig ekonomiskt att det inte på ett tydligt sätt länkats samman med kommunal och regional planering. Till det ska vi lägga äganderätten som måste sättas i relation till både skrivna och oskrivna lagar, jakträtt, allemansrätt och certifieringar. Alla dessa intressen relaterar i varierande grad till olika styrningssystem och lagutrymmen på olika geografiska nivåer. Olika ambitioner och skilda lagutrymmen orsakar lätt problem och behovet av en helhetsbild där skogslandskapet blir en del av den holistiska och samordnande, översiktliga planeringen blir påtaglig.
Skoglig planering i översiktsplanen
Sektorer som gruvnäring, skogsbruk och elproduktion har lagar och regler med en svag eller oklar koppling till miljöbalken samt plan- och bygglagen vilket innebär att kommunen får en sämre överblick över den fysiska planeringen och de behov av samordning och prioritering som de alltid har. Incitamenten för att lägga till skogsmarken i den kommunala översiktsplanen är många särskilt med tanke på att det är en resurs av nationell betydelse som också kan ha en stor regional och lokal betydelse. Ett annat argument är att öka förståelsen för hur tätortsnära skog används. Det övergripande dilemmat ligger däremot på en central nivå och olika lagrum som inte relaterar till varandra och saknar ett gemensamt paraply eller gemensamma mål. Ett annat dilemma är hur nationella idéer om styrning ska eller kan implementeras i den kommunala planeringsprocessen och hur det allmänna intresset hanteras i olika planeringssystem. En bra översiktsplan skulle kunna utvecklas till att bli det verktyg som på ett bättre sätt samordnar olika intressen och markanspråk i dagsläget såväl som i framtiden.
Fakta
Olof Stjernström, Rein Ahas, Sabina Bergstén, Jeannette Eggers, Hando Hain, Svante Karlsson, E. Carina H. Keskitalo, Tomas Lämås, Örjan Pettersson, Per Sandström, Karin Öhman (2017), ”Multi-level planning and conflicting interests in the forest landscape” i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use. Natural Resource Management in Transition. Red. av E. Carina H. Keskitalo. London: Palgrave Macmillan UK.
Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.
Kapitlet presenterades under lanseringen av boken på SLU i Umeå den 14 december, se nedan.
Social media
