Delaktighet avgörande för skillnader i skogsskötsel

Privata skogsägare spelar en viktig roll för hur skogen sköts och med nästan 40 procent kvinnor bland ägarna kan genusmönster spela en roll för såväl skogsskötsel generellt som skadeförebyggande skogsskötsel. Studier visar att skogsägande kvinnor uppvisar lägre avverkningsnivåer och mindre försäljning av träprodukter men även en lägre intensitet vad gäller andra skogsvårdsåtgärder såsom gallring och röjning jämfört med män som äger skog. Skillnaden är inte alltid stor men eftersom den återfinns i flertalet studier i såväl Nordamerika som Europa kan skillnaden ses som en del av de genusmönster som präglar skogssektorn i övrigt. Men hur kan dessa skillnader i skogsskötsel förklaras? En systematisk genomgång av möjliga förklaringar kan hjälpa till att ringa in vad som orsakar dessa olikheter och illustrera genusmönster i det privata skogsägandet.  

För att ta reda på möjliga orsaker till varför skogsägande kvinnor och män uppvisar olikheter i sin skadeförebyggande skogsskötsel analyserades en enkätstudie av ett slumpmässigt urval av skogsägare i Sverige. De svarande utgjordes av 1482 ägare mellan 20-80 år, varav en fjärdedel var kvinnor. Genomgången omfattade såväl ägarkarakteristika men även skogsägares inre drivkrafter, riskhantering i omgivningen samt delaktighet i skogliga frågor och verksamheter.

 

Delaktighet är viktigast

Studien visade som väntat att kvinnor som äger skog i mindre utsträckning än män använde åtgärder för att minska skador i skogen. Flera av skillnaderna i ägarkarakteristika som tidigare studier uppvisat kunde även bekräftas i denna studie. Exempelvis hade fler skogsägande kvinnor en universitetsutbildning och bodde i urbana områden jämfört med männen. Dessutom bodde skogsägande män i högre grad på sin skogsfastighet, hade ägt skogen en längre tid och var mer beroende av sin skog för sitt leverne jämfört med kvinnorna. Skogsägande kvinnor betonade också vikten av att använda skogen för miljö och rekreation i större utsträckning än männen, emellertid fanns inga skillnader i hur viktigt ägarna ansåg att skogsproduktion var. Därutöver fanns en del skillnader i uppfattningar om risker och skador i skogen och möjlighet att hantera dessa. Exempelvis ansåg skogsägande kvinnor att klimatförändringar är ett allvarligare hot mot deras skog än männen gjorde. Emellertid uppfattade skogsägande män i högre grad att det finns åtgärder som kan användas för att hantera klimatförändringar. Inga skillnader kunde påvisas med avseende på riskhantering i omgivningen t ex upplevt socialt stöd för riskhantering. Frågorna om skoglig delaktighet visade på störst skillnader mellan kvinnor och män. Skogsägande män uppvisade ett större intresse för skogliga frågor och var mer involverade i både praktiskt skogligt arbete och skoglig planering jämfört med kvinnorna.

Även om såväl ägarkarakteristika som inre drivkrafter och riskhantering i omgivningen var viktiga för att förklara i vilken utsträckning ägarna använde skadeförebyggande åtgärder var de inte avgörande för att förklara skillnaden i skogsskötsel mellan skogsägande kvinnor och män. För att förstå denna skillnad var istället grad av delaktighet avgörande, speciellt i form av intresse för skogliga frågor och skoglig planering, dock inte deltagande i praktiskt skogligt arbete.

 

Åtgärder för ökad delaktighet

Studien visar hur ägarkarakteristika, tillsammans med ägarnas inre drivkrafter men framför allt en delaktighet i skogliga frågor och verksamheter bidrar till att förklara varför det finns skillnader i skogsskötsel mellan skogsägande kvinnor och män. Det är möjligt att mäns dominans i skogssektorn explicit kan exkludera skogsägande kvinnor. Men det kan även handla om mer subtila processer såsom att skogsägande kvinnor inte aktivt bjuds in till de skogliga nätverken, att de inte upplever sig vara accepterade och har svårt att få mer inflytelserika roller i dessa nätverk. Dessa processer bidrar till att traditionella genusmönster segmenteras. I de fall skillnader i skogsskötsel kan bero på mäns dominans i skogssektorn kan kunskap från denna studie stimulera åtgärder som möjliggör en förändring i delaktighet så att diversitet i skogsskötsel följer av olikheter i motiv för ägande och skogsskötsel, och inte traditionella genusmönster.

 

Fakta

Louise Eriksson (2018) ”Explaining gender differences in private forest risk management”, Scandinavian Journal of Forest Research, 33(7), 716-723.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail


Louise Eriksson

Louise Eriksson är docent i psykologi och arbetar som forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet och Högskolan Kristianstad. Hon studerar individuella drivkrafter till beteenden som har betydelse för vår naturliga miljö och beteendeförändringar i denna kontext. Hennes projekt handlar för närvarande om skog och skogsskötsel samt förvaltning av vilda djur såsom gäss. Eriksson undervisar även i miljöpsykologi på institutionen för psykologi, Umeå universitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved