Skogssektorns traditioner försvårar förändringsarbete

I en traditionellt mansdominerad bransch som skogsbruk kan jämställdhetsarbete vara en stor utmaning. Traditioner och normer försvårar detta arbete då dessa ger upphov till olika former av motstånd. Dock ger motståndet också en möjligt att förstå dessa traditioner och normer för att utveckla effektivare jämställdhetsarbete.

 

Trots att det inom svenskt skogsbruk finns både en önskan och en strategi för att öka jämställdheten inom sektorn är förändringstakten väldigt låg, något som blir än mer problematiskt av att andelen kvinnor som tar en skoglig examen följer den övergripande trenden inom högre utbildning och ökar. I en sektor styrd av meritokratiska principer, där formella kvalifikationer och dokumenterade förmågor ska vara ledande vid rekrytering, förefaller ändå andra principer påverka utvecklingen.

 

Kvotering som förklaringsmodell

En förutsättning för att det ska vara möjligt att rekrytera meritstyrt är att det är möjligt att sakligt och objektivt bedöma en persons kvalifikationer i relation till kraven för en specifik tjänst eller position. Tidigare studier har dock visat att kvalifikationer är ett resultat av rådande normer och värderingar i det sociala sammanhang kraven är formulerande i snarare än objektiva mått. Detta innebär att organisationer har olika förväntningar på män och kvinnor, deras beteenden och kunskaper, samt gör en omedveten koppling mellan kompetenser/kvalifikationer och kön. I det praktiska jämställdhetsarbetet inom skogssektorn hamnar förändringsarbetet i konflikt med föreställningen om arbetet. En utbredd uppfattning blir därför att kvinnor kvoteras in genom rekrytering och befordran medan män därmed blir förfördelade genom kvoteringens dominerande ställning i rekrytering. Men faktum är att ingen organisation använder sig av kvotering i sitt arbete och kan därför företrädelsevis ses som en föreställning bland män. Om studien visar på något i frågan är det snarare att kvinnor fortfarande har sämre förutsättningar till anställning och befordran.

 

Normer, förhandlingar och förändring

Inom skogssektorn är mannen normen, något som tydligt visas i och med jämställdhetsarbetet. Traditioner och normer styr, påverkar och formar de skogliga organisationerna och understryker därigenom betydelsen av kön eftersom männen redan är etablerade som utgångspunkt. Män har lättare att passa in, behöver inte bevisa sin kunskap eller kompetens till skillnad från kvinnor. Utifrån denna, ofta omedvetna, maktposition förhandlar män uteblivna tjänster eller befordringar i relation till uppfattningen av kvotering utifrån kön snarare än meriter. Vidare tillskriver yngre män ojämställdheten inom sektorn till äldre män och att det därigenom kommer att få en naturlig lösning med tiden utan aktiva ingrepp utifrån.

 

Fakta

Johansson, K., Andersson, E., Johansson, M. & Lidestav, G. (2017) The Discursive Resistance of Men to Gender-equality Interventions: Negotiating “Unjustness” and “Unnecessity” in Swedish Forestry, Men and Masculinities.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Elias Andersson

Elias Andersson är verksam som postdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och forskar om sociala aspekter kring nyttjande av naturresurser och styrning med ett huvudsakligt fokus på genus och skogsbruk. En stor del av forskningen undersöker förändringar och samband hos studieobjekt såsom institutioner och organisationer samt relationen mellan policy och utfall. Därtill fokuserar forskningen även på hur olika system, teknologier, verktyg och organisationer klarar av att utvecklas och anpassas utifrån förändrade förutsättningar. Elias är verksam vid Institutionen för skoglig resurshushållning.

Gun Lidestav
Kontakta

Gun är docent och arbetar med frågeställningar som rör människors nyttjande av naturresursen skog. Forskningen berör allt från enskilda individers syn på ägande och brukande till samhällets ansträngningar att styra och kontrollera nyttjandet. Ett genusperspektiv appliceras ofta på forskning om och för privatskogsbruket samt ett lokalt perspektiv på svenska kommuner som aktörer och upprätthållare av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på lokal nivå. Gun är verksam vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved