Kerstin är professor i kulturgeografi och forskningen fokuseras kring ur människor agerar och påverkas av sin omgivning både fysiskt och socialt. Även med vilka motiv människor har för att flytta respektive inte flytta, hur de väljer att resa och hur de ordnar sin vardag i olika bygder. Kerstin tittar även på hur värderingar och attityder till exempelvis skog och landsbygd påverkar nyttjande och användning av skog. Krav och önskemål är inte alltid i linje med andras och hur kan vi förstå de konflikter som uppstår i relation till värderingar, attityder och specifika omständigheter den enskilde har. Kerstin är verksam vid Umeå universitet
Antalet skogsägare ökar samtidigt som man kan skönja en minskning av skogsfastigheternas storlek. Något som potentiellt kan påverka tillgången på timmer negativt. Samägandet av skogsfastigheter ökar vilket kan leda till ökad fragmentering, vilket innebär att skogen delas in i mindre separata skogsfastigheter. I Finland finns till exempel 347 000 skogsfastigheter som ägs av privata skogsägare…
Den typiske skogsägaren bor i samma kommun som sin skogsfastighet, har flyttat färdigt och är lite äldre än befolkningen i övrigt. De nya skogsägarna är ofta kvinnor, yngre, har högre inkomst och högre utbildningsnivå. I Sverige finns hälften av skogen som ägs av privata skogsägare i kommuner där 6% av befolkningen bor. 71% av alla…
Mellan 1990 och 2010 har skogsägarkåren förändrats på många sätt och gruppen liknar allt mer människor i allmänhet. Förändringen syns dock inte i hur skogen sköts. Mellan 1990 och 2010 har antalet skogsägare som bor i en annan kommun än den skogsfastigheten finns i, så kallade utbor, ökat. Och denna grupp har en högre andel…