Kvinnors skogliga nätverk skapar utrymme för förändring

Den svenska skogsindustrin är en bransch som är starkt beroende de privata skogsägarnas råvaror. Historiskt sett var det män som utförde det tunga arbetet med avverkning. När skogsbruket senare blev mer industrialiserat och teknologiskt förblev alltjämt män ansvariga för verksamheten. Denna utveckling har inneburit att branschen av tradition är starkt manspräglad, detta trots att 38 procent av den privata ägargruppen idag består av kvinnor. En ny forskningsartikel visar på att för att skogsindustrin ska kunna förändas och bli mer jämställd kan kvinnors skogliga närverk vara en nyckel.

 

Skogsindustrin vill förändras och bli mer jämställd, och även om det sker förändringar vill sektorn från ledningshåll öka takten ytterligare. Att påskynda processen är dock ingen enkel sak, men forskning visar att det kan finnas strategier som har en positiv inverkan, t.ex. skogliga nätverk för kvinnor. Samtidigt så är den rådande huvudströmningen inom skogssektorn att kvinnor ska inbringas i redan etablerade strukturer, en strategi som kan riskera både hämma utvecklingen och begränsa möjligheterna till faktisk förändring då kvinnor därigenom inte får mandat på egna villkor.

 

Kollektivt identitetsbyggande

I en domän närmast helt präglad av traditioner och värderingar associerade till män kan det vara väldigt svårt för kvinnor att känna att de passar in i miljön. Det är lätt att kvinnor känner sig exkluderade i en miljö där mannen genom uppfattningen om tungt kroppsarbete och teknik blivit symbolen för vem som har kunskap om skogsbruk. Som en del i att kunna möta denna verklighet har kvinnor format egna närverk som motvikt till exkluderingen från sektorn samtidigt som närverken blir en resurs för kollektivt kunskapsbyggande och konstruerande av en ny fristående självbild. Genom nätverk för kvinnor finns möjligheten för medlemmarna att utbyta information och kunskap och därigenom skapa sig en egen identitet utan yttre påverkan, ett identitetsbyggande som i förlängningen även kan stärka kvinnors nätverk i den publika sfären.

 

Utrymme för alternativ

Även om nätverken på ytan kan framstå som liknande är deltagarna en högst heterogen grupp med såväl skilda förutsättningar och syften som uppfattning om nätverkens organisatoriska grund. Men detta till trots, som en publik arena för kvinnor som äger skog kan närverken fylla en viktig funktion. Dels kan nätverken som sådana få inflytande och möjlighet att påverka, dels kan de ge medlemmarna möjligheter tillsammans och själva formulera sina identiteter, intressen och behov. Nätverken kan helt enkelt möjliggöra för ett jämställdhetsarbete som är nyfiket, normkritiskt och inkluderande. Dessutom, nätverken erbjuder en möjlighet att undersöka alternativ till den nuvarande synen på skogsägarskapet och dess organisering.

 

Fakta

Andersson, E., Lidestav, G. (2016) Creating alternative spaces and articulating needs: Challenging gendered notions of forestry and forest ownership through women’s networks, Forest Policy and Economics 67(Jun), 38-44.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Elias Andersson

Elias Andersson är verksam som biträdande universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och forskar om sociala aspekter kring nyttjande av naturresurser och styrning med ett huvudsakligt fokus på genus och skogsbruk. En stor del av forskningen undersöker förändringar och samband hos studieobjekt såsom institutioner och organisationer samt relationen mellan policy och utfall. Därtill fokuserar forskningen även på hur olika system, teknologier, verktyg och organisationer klarar av att utvecklas och anpassas utifrån förändrade förutsättningar. Elias är verksam vid Institutionen för skoglig resurshushållning.

Gun Lidestav
Kontakta

Gun är docent och arbetar med frågeställningar som rör människors nyttjande av naturresursen skog. Forskningen berör allt från enskilda individers syn på ägande och brukande till samhällets ansträngningar att styra och kontrollera nyttjandet. Ett genusperspektiv appliceras ofta på forskning om och för privatskogsbruket samt ett lokalt perspektiv på svenska kommuner som aktörer och upprätthållare av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på lokal nivå. Gun är verksam vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved