Den typiske skogsägaren bor i samma kommun som sin skogsfastighet, har flyttat färdigt och är lite äldre än befolkningen i övrigt. De nya skogsägarna är ofta kvinnor, yngre, har högre inkomst och högre utbildningsnivå. I Sverige finns hälften av skogen…
Allmänheten värderar skogens ekologiska och sociala värden högst. Men allmänheten och skogsägarna är ändå rörande överens om betydelsen av skogens ekonomiska värden. All form av markanvändning ger upphov till spänningar mellan ekonomisk utveckling och ekologiska samt sociala värden. Därför uppstår…
Ska man räkna med hur skogsägarna faktiskt tänker sköta sina skogar så blir avverkningsvolymerna 14% lägre i framtiden medan ekologiska värden gynnas. Skogsägare sköter sin skog på olika sätt. Ägarnas skötselstrategier kan variera mellan en naturvårdande skötsel till en skötsel…
En skogsskötsel anpassad för rennäring leder till ökad stående volym och större kolinlagring i skogen, förbättrade förutsättningar för renbete men även minskad avverkningspotential, sysselsättning och avkastning för skogsbolag. Markanvändningen ökar med många intressenter som skogsbruk, vattenkraft, gruvnäring, bilutveckling, turism, rekreation…
Mellan 1990 och 2010 har skogsägarkåren förändrats på många sätt och gruppen liknar allt mer människor i allmänhet. Förändringen syns dock inte i hur skogen sköts. Mellan 1990 och 2010 har antalet skogsägare som bor i en annan kommun än…
Att äga skog som företagare kan innebära att företaget har större chanser att överleva i ett tufft ekonomiskt klimat. Effekten är dock bara synlig för män och är tydligare i glesbygd. 60 000 företag bildas varje år i Sverige. Dessa…
Bland de faktorer som påverkar hur privata skogsägare väljer att sköta sin skog så tycks avstånd till fastigheten, inkomst, yrke eller kön väga lätt i jämförelse med storleken på skogsfastigheten. Hälften av Sveriges produktiva skog ägs av privata skogsägare. Deras…
