Livskraftiga företag på landsbygd

Dagens ekonomi som bygger på tillgången till rätt arbetskraft och att kunskap sprids har i grunden förändrat förutsättningarna för en ekonomisk utveckling på glest befolkade platser. Men trots en koncentration av marknader i storstadsregioner så finns goda exempel på företag som lyckas i mer glest befolkade regioner.

Företagen blir allt mer beroende av kunskap både genom utbildning och i utbyte med andra liknande företag. Ofta samlokaliseras företagen i folktäta regioner för att ha nära till utbildningar, kunskapsutbyte och potentiell personal. Men trots alla dessa samlande krafter till att marknader koncentreras så finns goda exempel på företag som klarar sig bra i mer glest befolkade regioner. Många av dessa lokala företag som lyckats bra har en ekonomi som baseras på en regional specialisering och kluster av liknande ekonomiska verksamheter. Företagen har ofta en lokal bakgrund som sträcker sig ett par generationer bakåt i tiden, de drar fördel av närheten till landsbygden. Företagen lär, utvecklar, anpassar och varierar sig för att följa med i en förändrad efterfrågan och tillverkar nya produkter utan att för den delen lämna sitt arv.

 

Goda exempel på livskraftiga företag i landsbygd

Att det finns väl fungerande arbetsmarknader med konkurrenskraftiga företag på landsbygd inom skog kan ses mot bakgrund av att skogen behövt fällas och transporteras och att de som arbetat med det ofta befunnit sig på landsbygden. När skogsindustrin mekaniserades allt mer i och med motorsågens intåg på 1950-talet togs nya produkter och metoder fram i nära samarbete mellan lokala arbetsgrupper och skogsbolag. Närhet till skog var viktigt och bidrog till landsbygdens vitalitet. I Vindeln i Västerbotten, 50 km nordväst om Umeå verkar några av dessa bolag som skapats under den snabba utvecklingen som började på 1950-talet; Cranab, Indexator och Vimek. 2015 hade Indexator i Vindeln 130 anställda och en omsättning på 230 miljoner kronor. Exporten stod för 80%. Produkterna utvecklas i nära samarbete med ledande maskintillverkare som John Deere och Komatsu.

Martinsons är ett av de största familjeägda träförädlings- och sågverksföretagen i Sverige. De har sina rötter i Västerbotten och huvudkontoret ligger i Bygdsiljum där det startade med ett mobilt sågverk på 1920-talet. 2015 hade de runt 400 anställda och en omsättning på en miljard kronor. De har idag sågverk i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs, alla mindre orter i det svenska skogsbrukslandet. De gör träprodukter som används i konstruktion och är marknadsledande inom limträ. Den mesta produktionen exporteras.

Även om det finns vissa geografiska faktorer som kan förklara den ekonomiska utvecklingen för stad och land, så finns det inget som säger att företag på landsbygden inte kan vara högproduktiva och framgångsrika.

Fakta

Urban Lindgren, Jonathan Borggren, Svante Karlsson, Rikard H Eriksson, Bram Timmermans (2017), ”Is there an end to the concentration of businesses and people?” i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use. Natural Resource Management in Transition. Red. av E. Carina H. Keskitalo. London: Palgrave Macmillan UK.

Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

Kapitlet presenterades under lanseringen av boken på SLU i Umeå den 14 december, se nedan.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Urban Lindgren

Urban är professor i kulturgeografi och forskar på samspelet mellan företagens konkurrensförmåga och dynamiken på lokala arbetsmarknader. Fokus ligger på hur långsiktig konkurrenskraft antas bottna i förmågan till lärande, som i sin tur kan omvandlas till bättre produkter. Innovationer uppstår ofta i mötet mellan människor med olika erfarenheter. Den tysta kunskap som man tillägnar sig är intimt sammanlänkad med individen och den växelverkar lättare med andras kunskaper i geografiskt avgränsade miljöer.

Jonathan Borggren

Jonathan Borggren är lektor och forskare i kulturgeografi vid institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet. Borggrens forskning handlar om olika rumsliga effekter av strukturomvandlingen under början av 1990-talet då en generell avreglering skedde. Det innefattar bland annat studier av arbetskraftsrörlighet, regional utveckling och kompetensförsörjning, skogsägande och företag, den rusmliga fördelningen av humankapital och "talanger" samt vattennära stadsförvandling.

Svante Karlsson

Svante är doktor och biträdande lektor inom kulturgeografi och forskar kring befolkningsgeografi, ekonomisk och politisk geografi med inriktning mot samhällsomvandling och landsbygdsutveckling samt den lokala utvecklingens institutionella ramverk. Den lagstiftning som omgärdar skogen i vid mening ger rättigheter och skyldigheter för olika grupper vilket gör att skogen kan ses som både ett rum för handling och ett för inflytande. I takt med att samhället förändras och nya grupper gör anspråk på skog och mark kan olika intressekonflikter uppstå. Svante är verksam vid Karlstad universitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved