Den nya skogsägaren är inte ny men behöver nya tjänster

Trots att skogsägaren förändras på många olika sätt så har skogsfastigheten oftast funnits inom familjen i många år. Däremot kan de nya skogsägarna som till stor del bor i städer behöva andra tjänster än de som bor i närheten av sin skogsfastighet.

Gruppen skogsägare förändras över hela Europa. Historiskt sett har Europa haft småskaliga, familjeorienterade skogsbruk där man bor på skogsfastigheten. Även kooperativt och kommunalt skogsägande har varit vanligt. Undantaget är Skottland där man aldrig revolutionerat mot aristokratin som äger skogen. I Östeuropa å sin sida börjar man få tillbaka mark som beslagtagits av den sovjetiska staten.

 

Nya skogsägare tillhör familjen

Men det är sällan som nya skogsägare är helt nya utan skogsfastigheten har funnits inom familjen även om fler av skogsägarna bor i städer. I Östeuropa har man förvisso hoppat över en generation men likt många skandinaviska skogsägare bor även de i städer och får lära sig att vårda skogen till nästa generation. Skogsägare är ofta båda urbana och rurala och behåller länken till bygden, de flyttar inte från skogen, men från skogsbruket. Många som får tillbaka eller ärver skog nu är kvinnor då skog rent historiskt förfördelats männen.

Globaliseringen har å sin sida gjort att människor från Tyskland, Nederländerna eller Polen köper sommarboende och skog i Sverige. Det kan innebära att man har en helt annan syn på sitt skogsbruk än vad som varit vanligt i svenskt traditionellt skogsbruk. I allmänhet börjar man se på skogsbruk mer mångfacetterat än tidigare. Men ännu så är andelen skog som köps försvinnande liten om än märkbar.

 

Nya supportfunktioner efterfrågas

Förändrade ägarstrukturer som fler kvinnor, globalisering och förändrat boende innebär dock att det kommer finnas ett behov av en supportfunktion som kan hjälpa till med vad skogsägare än kan tänkas behöva och som tilltalar olika typer av skogsägare. Men även olika färdiga paketlösningar till skogsägare. Ju fler stadsbor som äger skog, desto viktigare kommer det att bli med service som till exempel virkeshandelsassistans. Det finns även vissa tecken på att urbana och rurala ägare har olika värderingar när det kommer till ekonomi, ekologi och rekreation och skogsbruk. Detta behov kommer behöva mötas med en rad olika produkter som utbildning och flermålsanalyser.

 

Fakta

Artikeln är skriven och studien genomförd inom Formas starka forskningsmiljöer projektet PLURAL, Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser. Studien gjordes genom en enkät där 1169 skogsägare svarade på vilken strategi de hade för skogens skötsel.

E. Carina H. Keskitalo, Gun Lidestav, Heimo Karppinen, Ivana Živojinović (2017), ”Is there a new European forest owner? The institutional context” i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use. Natural Resource Management in Transition. Red. av E. Carina H. Keskitalo. London: Palgrave Macmillan UK.

Studien har genomförets inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierats av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

Kapitlet presenterades under lanseringen av boken på SLU i Umeå den 14 december, se nedan.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Carina Keskitalo

Carina är professor i statsvetenskap och forskar om hur klimatet, politiken och marknaden påverkar skogsanvändning. Exempel är hur Sverige och EU kan begränsa olika skogsskadegörare som kan bli vanligare med klimatförändringar, hur svenska krisberedskapssystem kan hantera stormskador och översvämningsrisker som också kan öka med klimatförändringar, och hur förbättrad kommunikation inom skogscertifieringssystem kan stödja genomförandet av hänsyn. Carina är verksam vid institutionen för geografi och ekonomisk historia på Umeå universitet och vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.

Gun Lidestav
Kontakta

Gun är docent och arbetar med frågeställningar som rör människors nyttjande av naturresursen skog. Forskningen berör allt från enskilda individers syn på ägande och brukande till samhällets ansträngningar att styra och kontrollera nyttjandet. Ett genusperspektiv appliceras ofta på forskning om och för privatskogsbruket samt ett lokalt perspektiv på svenska kommuner som aktörer och upprätthållare av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på lokal nivå. Gun är verksam vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved