Det finns inte en landsbygd, utan flera landsbygder

Det råder en generaliserande och stundom mörk bild av landsbygden som områden som finns till för städerna och sällan som områden med ett värde i sig självt. Men en sådan syn på landsbygden gör att man missar mångfalden som råder i våra olika typer av landsbygd.

Även om delar av landet är hårt drabbat av utflyttning så spenderar allt fler i norden sin fritid på landsbygden och den blir allt mer synonym med sin roll som producent av tjänster, upplevelser och livskvalitet. I Frankrike, England och Nederländerna där man förbättrat transportnäten och infrastrukturen upplever man något som kan beskrivas som en avurbanisering, en grön våg. Det leder till stora möjligheter att attrahera viktig arbetskraft och företag som i sin tur kan bidra med ökade arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

 

Skatt fördelas mellan hemmen

I norden rör man sig ofta ledigt mellan stad och land, och  känner sig lika hemma på båda platserna. Landsbygden kan vara en länk till ens arv och en potentiell plats att spendera sina äldre dagar. I Norge har upp till en tredjedel av befolkningen ett fritidshus medan upp till ytterligare en femtedel har tillgång till ett fritidshus. En tiondel av befolkningen arbetade eller studerade i sitt fritidshus, och en tredjedel hade ett intresse av att arbeta vid deras fritidshus. Detta gör att det kan finnas underlag för att börja fundera på om skatten ska fördelas mellan både bostad och fritidshus.

 

Attraktionsinvandring till landsbygd

Skog och en storslagen natur med stark kulturell dragningskraft kan fungera som en attraktionskraft för invånare, turister och företag som i sin tur kan bidra med möjligheter att leva och arbeta i landsbygd. Detta förutsatt att det finns möjlighet till anställning och andra nödvändigheter på orten. Denna attraktionsinvandring drivs inte av ekonomiska motiv utan blir möjlig genom ett ökat socialt välstånd. Med andra ord, man har råd att fundera på var man vill bo och inte var man måste bo. Genom att bjuda in till inflyttning av nya människor och kompetenser så ges stora möjligheter att landsbygden får draghjälp att skapa mer, ordna fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Inflyttade kan ta med sig sina företag och sin ofta högre utbildningsnivå vilket skulle ge samhället en mer omväxlande arbetsmarknad. Landsbygdskommuner kan underlätta med god planering och förvaltning som bra skolor och ett gott företagsklimat.

Man får heller inte glömma att det ofta finns stora nätverk i en landsbygd i och med invandringen. Ett exempel är de thailändska kvinnor som gifter sig med svenska män vilket lett till att man besitter inte bara lokala nätverk utan även nationella och globala.

Om vi glömmer mångfalden riskerar bestämmelser om exempelvis markanvändningen att definieras för långt ifrån de lokala förutsättningarna. Uppfattningen och policies om landsbygden får inte vara förenklade och därmed missa målet.

 

Fakta

E. Carina H. Keskitalo, Svante Karlsson, Urban Lindgren, Örjan Pettersson, Linda Lundmark, Bill Slee, Mariann Villa, Diana Feliciano (2017), ”Rural-urban policies: changing conceptions of the human-environment relationship” i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use. Natural Resource Management in Transition. Red. av E. Carina H. Keskitalo. London: Palgrave Macmillan UK.

Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

 

 

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Carina Keskitalo

Carina är professor i statsvetenskap och forskar om hur klimatet, politiken och marknaden påverkar skogsanvändning. Exempel är hur Sverige och EU kan begränsa olika skogsskadegörare som kan bli vanligare med klimatförändringar, hur svenska krisberedskapssystem kan hantera stormskador och översvämningsrisker som också kan öka med klimatförändringar, och hur förbättrad kommunikation inom skogscertifieringssystem kan stödja genomförandet av hänsyn. Carina är verksam vid institutionen för geografi och ekonomisk historia på Umeå universitet och vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.

Svante Karlsson

Svante är doktor och biträdande lektor inom kulturgeografi och forskar kring befolkningsgeografi, ekonomisk och politisk geografi med inriktning mot samhällsomvandling och landsbygdsutveckling samt den lokala utvecklingens institutionella ramverk. Den lagstiftning som omgärdar skogen i vid mening ger rättigheter och skyldigheter för olika grupper vilket gör att skogen kan ses som både ett rum för handling och ett för inflytande. I takt med att samhället förändras och nya grupper gör anspråk på skog och mark kan olika intressekonflikter uppstå. Svante är verksam vid Karlstad universitet.

Urban Lindgren

Urban är professor i kulturgeografi och forskar på samspelet mellan företagens konkurrensförmåga och dynamiken på lokala arbetsmarknader. Fokus ligger på hur långsiktig konkurrenskraft antas bottna i förmågan till lärande, som i sin tur kan omvandlas till bättre produkter. Innovationer uppstår ofta i mötet mellan människor med olika erfarenheter. Den tysta kunskap som man tillägnar sig är intimt sammanlänkad med individen och den växelverkar lättare med andras kunskaper i geografiskt avgränsade miljöer.

Linda Lundmark

Linda är docent i kulturgeografi och forskar bland annat om förhållandet mellan skyddade områden, turismsysselsättning samt lokal och regional utveckling. Ett återkommande tema i Lindas forskning är naturturismens roll i att skapa hållbara samhällen utanför städerna. Grunden för ekonomisk aktivitet förändras ständigt och därför är sambandet mellan globalisering och regionala och lokala processer för utveckling viktiga att studera. Klimatet har på senare år blivit en central del i forskningsarbetet eftersom klimatförändringarna sannolikt kommer få konsekvenser för människor och samhällen också på nordliga breddgrader. Linda är verksam vid Umeå universitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved