Ekologiska värden allt viktigare men produktion består

Mellan 1990 och 2010 har skogsägarkåren förändrats på många sätt och gruppen liknar allt mer människor i allmänhet. Förändringen syns dock inte i hur skogen sköts.

Mellan 1990 och 2010 har antalet skogsägare som bor i en annan kommun än den skogsfastigheten finns i, så kallade utbor, ökat. Och denna grupp har en högre andel kvinnor och människor med hög utbildning och/eller hög inkomst. Den högre utbildningsgraden och inkomsten bland utbor indikerar att de inte är lika beroende av skogen som inkomst i jämförelse med åbor. Det kan vara möjligt för dem att så att säga ha råd att fokusera mer på värden som naturvård och rekreation. Ju mer skogsägaren börjar likna människor i allmänhet, desto mer kan vi räkna med att hänsyn tas till ekologiska värden.

Delägande ökar

Det blir även mer vanligt att man äger sin skogsfastighet tillsammans med andra. 2010 var det nära två tredjedelar som ägde sin skog tillsammans med någon annan. Delägarna kan variera i kön, ålder, utbildning, boendeort m.m. vilket kan innebära att man har olika syn på skogsvärden och skötselstrategier. Vidare kan man vara olika beroende av skogen som inkomst. Allt sammantaget kan göra det svårt att komma överens om vilken strategi man ska välja för skogsskötseln.

Produktionen består

Man skulle kunna påstå att trenden med ökat avstånd mellan skogsägare och deras fastigheter, ökat antal kvinnliga ägare, ett minskande beroende av inkomst från skog och ett ökat samägande bidrar till de ekonomiska motiven till att äga skog minskar. Men det syns inte i forskningsresultaten. Under den 20 årsperiod (1990-2010) som undersökts, då alla dessa förändringar skett så har avverkningen ökat med 32%, den stående volymen med 13% och tillväxten med 21%. Troliga förklaringar till det kan vara att skogsägareföreningar fokuserar på produktion eller att skogsägare kan ha till synes motstridiga värderingar men ändå balansera dem. Biodiversiteten kan tillgodoses samtidigt som man håller samma produktionstakt.

Fakta

Informationen/data bakom studien kommer från unika officiella register på individnivå över alla skogsägare i Sverige. Även data över skogsmark och skogsproduktion har använts. Samt data över Sveriges befolkning. Alla data är officiella från SCB, Astrid och skogsstyrelsen. Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.

Haugen, K., Karlsson, S. & Westin, K. (2016) New Forest Owners: Change and Continuity in the Characteristics of Swedish Non-industrial Private Forest Owners (NIPF Owners) 1990–2010. Small-scale Forestry 15 (4), 533–55

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Katarina Haugen

Katarina är universitetslektor inom kulturgeografi och forskar om tillgänglighet till vardagsdestinationer som t.ex. olika typer av service, fritidsaktiviteter, arbete, utbildning och sociala relationer. Fokus för forskningen har riktats mot tillgänglighetens fysiska geografiska dimensioner, d.v.s. avstånd och/eller närhet men också rörlighet. Detta innefattar som grundförutsättning de rumsliga lokaliseringsmönstren för olika typer av destinationer såväl som befolkningens bosättningsmönster, de rumsliga relationerna dem emellan och människors tillgänglighetsstrategier för avståndsöverbryggande respektive närhetsbaserad tillgänglighet.

Svante Karlsson

Svante är doktor och biträdande lektor inom kulturgeografi och forskar kring befolkningsgeografi, ekonomisk och politisk geografi med inriktning mot samhällsomvandling och landsbygdsutveckling samt den lokala utvecklingens institutionella ramverk. Den lagstiftning som omgärdar skogen i vid mening ger rättigheter och skyldigheter för olika grupper vilket gör att skogen kan ses som både ett rum för handling och ett för inflytande. I takt med att samhället förändras och nya grupper gör anspråk på skog och mark kan olika intressekonflikter uppstå. Svante är verksam vid Karlstad universitet.

Kerstin Westin

Kerstin är professor i kulturgeografi och forskningen fokuseras kring ur människor agerar och påverkas av sin omgivning både fysiskt och socialt. Även med vilka motiv människor har för att flytta respektive inte flytta, hur de väljer att resa och hur de ordnar sin vardag i olika bygder. Kerstin tittar även på hur värderingar och attityder till exempelvis skog och landsbygd påverkar nyttjande och användning av skog. Krav och önskemål är inte alltid i linje med andras och hur kan vi förstå de konflikter som uppstår i relation till värderingar, attityder och specifika omständigheter den enskilde har. Kerstin är verksam vid Umeå universitet


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved