Planering för en dynamisk stads- landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser.
Den svenska landsbygden har i århundranden formats av de som levt och verkat där. I och med urbaniseringen har fler bosatt sig i städer men behåller sina rötter i landsbygden. Man har kanske en stuga, ärver ett föräldrahem eller äger en skogsfastighet. Synen på hur skogen ska användas kan variera mellan de som bor på sin skogsfastighet, åbo, och de som bor i en annan kommun än sin skogsfastighet, utbo. Tanken med detta projekt var att undersöka vad olika personer ville ha ut av sin relation till skogen, deras olika värderingar och samla kunskapen om deras strategier för boende och livsstilsval. Sedan öka förståelsen mellan olika preferenser och hur den kunskapen kunde stärka landsbygdskommunernas utveckling.
Vill du veta mer om resultaten så kan du botanisera under flikarna ”samhälle” och ”naturresurser”.
I projektet deltog forskare inom kulturgeografi vid Umeå universitet och skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet. För att studera förändringar i ägar- och boendemönster använde sig projektet av sverigeunika befolknings- samt skogsägardatabaser som finns att tillgå vid de två universiteten. Projektet undersökte även utbo- och åboägares preferenser genom brevundersökningar och fokusgrupper. Dessa inkluderade både skogsägare och allmänheten som bodde i stad och på landsbygden.
Det genomfördes även djupintervjuer med olika grupper av personer, speciellt de som delade sin tid mellan olika orter, för att förstå deras strategier för boende och livsstilsval. Denna kunskap kunde sedan användas för att förstå vad olika personer ville ha ut av sin relation till landsbygden och hur sådana band kunde stärkas för att stödja landsbygdsutvecklingen. Projektet utvecklade slutligen i samarbete med kommuner i södra och norra Sverige scenarier om kommunal utveckling och hur olika val idag kunde påverka kommunens utveckling i framtiden.
PLURAL finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017