Bland de faktorer som påverkar hur privata skogsägare väljer att sköta sin skog så tycks avstånd till fastigheten, inkomst, yrke eller kön väga lätt i jämförelse med storleken på skogsfastigheten.
Hälften av Sveriges produktiva skog ägs av privata skogsägare. Deras val av skötselmetod påverkar därför skogens sammansättning och struktur för halva Sveriges skogsareal. Det påverkar i sin tur en rad ekosystemtjänster som tillgång på virke, kolinlagring, biodiversitet och rekreation. Forskare vid SLU och Umeå universitet, som undersöker just förändringar i den privata skogsägarkåren och konsekvenser för bland annat skogsskötsel, har tittat närmare på vilka faktorer som spelar in när privata skogsägare väljer skötselstrategi.
Ekonomin bestämmer
I en vetenskaplig artikel skriver Jeannette Eggers (SLU) och hennes forskarkollegor att skillnaderna i val av skötselstrategi inte är så stora mellan olika kategorier av skogsägare. Faktorer som kön, ålder, avstånd till fastigheten, yrke eller inkomst var mindre viktiga än till exempel intresse av och kunskap om skog. Men den faktor som påverkade mest är storleken på fastigheten. Äger man en större fastighet är ekonomin viktigare, och man sköter skogen på ett mer produktionsinriktat sätt. För en mindre fastighet spelar ekonomin inte så stor roll, och man brukar ofta skogen mindre intensivt.
Skogsägaren förändras men inte skötselmetoden
Idag är en tredjedel av landets 330 000 skogsägare bosatta utanför den kommun där fastigheten är belägen (så kallade utboägare) jämfört med 17% 1976, nära dubbelt så många kvinnor äger skog idag, 40 %, jämfört med de 21% som 1976 ägde skog. Det blir även allt mer vanligt att man äger skogen tillsammans med någon annan. De här trenderna förväntas också fortsätta. Men forskarna fann att fastän skogsägaren förändras så förändras inte skötselstrategin anmärkningsvärt: – Trots att forskning visat oss att kvinnliga ägare i högre grad prioriterar andra skogliga värden, och ofta är mindre intresserade av skogsfrågor så är skogen lika viktig för inkomsten, och de sköter skogen på ungefär samma sätt som manliga ägare, menar Jeannette Eggers, en av forskarna bakom studien genomförd inom ramen för PLURAL projektet.
– Att skötselmetoderna inte varierar mer kan bero på att skogssektorn fortfarande är väldigt konservativ och produktionsinriktad. Utboägare har däremot lika stort intresse av skogsfrågor som åboägare, som bor på eller nära sin skogsfastighet – Det verkar inte vara så att man tappar intresset av sin skogsfastighet efter att man har flyttat ifrån den, fortsätter Jeannette Eggers.
Förändras storleken förändras metoden
Allt detta innebär att skogsägaren i sig kan förändras utan att det påverkar skogsfastigheten. Men om skogsfastigheten blir större till exempel genom fastighetsförvärv, så är sannolikheten stor att skötselmetoden blir produktionsinriktad. Något som kan ha betydelse för skogslandskapet i Sverige.
Fakta
Artikeln är skriven och studien genomförd inom Formas starka forskningsmiljöer projektet PLURAL, Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser. Studien gjordes genom en enkät där 1169 skogsägare svarade på vilken strategi de hade för skogens skötsel.
Eggers, J., Lämås, T., Lind, T. och Öhman, K. (2014) Factors Influencing the Choice of Management Strategy among Small-Scale Private Forest Owners in Sweden. Forests 5(7), 1695-1716