Klimatförändringar kommer med stor sannolikhet öka framöver. Hur sårbara vi är för dessa klimatförändringar beror på hur stora effekterna blir och hur mycket vi kan anpassa oss. Sektorer som rennäring, fiske, skogsbruk och småskalig vinterturism är beroende av förnyelsebara resurser och därmed extra känsliga för klimatförändringar. Säsongsförskjutningar och förändringar i temperatur- och nederbördsmönster påverkar till exempel var renen kan beta, var fisken står och var man kan avverka skog eller ha turistaktiviteter. Olika grupper måste anpassa sig på olika sätt, och hur anpassningarna ser ut beror mycket på vilka effekterna är. En senare säsongsstart för de som arbetar inom vinterturism kan till exempel kompenseras genom att man istället tar extra mycket betalt under högsäsongen.
För att underlätta anpassningen kan det behövas en samverkan mellan individer, sektorer och politiska beslut. Politiskt stöd kan vara att bevilja stödutfodring när de allt vanligare töperioderna fryser betet för renarna. Det är dock viktigt att iaktta hur ett politiskt stöd till en sektor påverkar en annan. Exempelvis kan kanske skogsbruket behöva stöd för att bygga mer vägar, på grund av att marken inte är frusen lika länge. Å andra sidan kan ett utvidgat vägnät störa rennäringen och minska de sammanhållna ytor de kan använda.
Inom det EU-finansierade BALANCE-projektet (2002–2005) och FORMAS-finansierade projekt (2008–2011) genomfördes en rad fallstudier från rennäring, skogsbruk, naturskydd, småskalig vinterturism och småskaligt fiske i olika områden i norra Europa. Studierna baseras främst på intervjuer med personer inom respektive sektor och område, genomförda från år 2003 och framåt. Eftersom studierna gjordes i särskilda områden är de inte självklart giltiga för andra platser, inte ens inom samma land. Resultaten kan dock användas för att bättre förstå vilka problem som finns inom ett område, och för att börja fundera kring anpassningsmöjligheter. Allt eftersom åren går får dessa uppgifter även ett historiskt värde.
Resultaten från dessa projekt kan du läsa om under fliken klimat.
De flesta intervjupersoner arbetade inom de tidigare nämnda sektorerna, inräknat kommuner och länsstyrelser, och var därmed experter på sin sektor snarare än vetenskapliga experter. Eftersom personerna som svarade på frågorna utgick från sina egna erfarenheter, innebär det generellt att de beskrev mindre genomgripande förändringar, det vill säga anpassningar under några säsonger eller utifrån några extremhändelser, snarare än systemskiften där vissa aktiviteter kanske inte alls går att genomföra. Det innebär att personerna till viss del beskrev då existerande anpassningar, till exempel vad de redan hade gjort när det töat under vintern. Anpassningsstrategierna är därmed inte bara möjliga utifrån kommande förändringar utan till viss del redan existerande, och resultaten visar på hur människor redan hanterar väderförändringar och extrema händelser och vilka förändringar de sett under den period de var aktiva inom sina näringar.
BALANCE-projektet genomförde en rad naturvetenskapliga studier och det tillsammans med sammanfattande IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) rapporter (2001 och 2007) låg det till grund för Northportals första webbplats. Northportal vidareutvecklades inom FORMAS-finansierade projekt. Projekten bedrevs vid Lapplands universitet, Finland, samt kulturgeografiska institutionen (nuvarande institutionen för geografi och ekonomisk historia), Umeå universitet, Sverige. Gemensamt för projekten är projektledaren och professorn Carina Keskitalo som med sitt tidiga engagemang kan benämnas som Northportals grundare. Carina är verksam vid både Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.