Val av skogsbruksstrategi har konsekvenser, men hur ska avvägningen mellan olika intressen prioriteras?

Hur en skog brukas och förvaltas är ett aktivt val. Och forskare har visat, baserat på ”real world” data och med hjälp av ett avancerat skogligt beslutsstödsystem, att ett skogsbruk som följer skogsvårdslagens rekommendationer ger högre ekonomiska intäkter än ett skogsbruk anpassat för rennäringen. Men är det så vi bör räkna och värdera skogsbruket?

 

Svenska Samernas Riksförbund har tagit fram riktlinjer för ett renskötselanpassat skogsbruk. Utifrån dessa riktlinjer har forskare skapat ett ”Renscenarie” vars långsiktiga konsekvenser jämfördes med ett ”Timmerscenarie” baserade på riktlinjer från 1993 års skogsvårdslag och ett FSC-certifierat skogsbruk.

Studieområdena för jämförelsen var marker inom två samebyar, Vilhelmina Norra och Sirges. Renscenariets skötselmetoder innebar glesare skog och längre omloppstider (tiden mellan plantering och avverkning) och resulterar i äldre och större träd. Detta kan dock inte kompensera för förlusten av tillväxt i träden pga. mindre täta skogar. Sett över 100 år blir avverkningsmöjligheterna med Renscenariet cirka 80 % av Timmerscenariets i båda studieområdena.

 

Längre ekologiska cykler

I Siges innebar Renscenariet att omloppstiderna blev 24 år längre än i Timmerscenariet (137 år resp. 113 år). För Vilhelmina blev motsvarande skillnad 21 år (124 år resp. 103 år). I Renscenariet kom skog äldre än 120 år bestå av lavrik skog till 50-60 %. I båda scenariona ökar gammal skog, äldre än 120 år, och blir ungefär densamma, dock ökar andelen snabbare i Renscenariet.

Jämförelserna mellan de olika scenarierna visar på svårigheten att finna en kompromiss där markanvändarna från olika näringar använder samma mark. Olika intressen ställs emot varandra, t.ex. ett skogsbruks minskade intäkter mot rennäringens ökade kostnader för anpassningen till det moderna skogsbruket. Samtidigt är rennäringen så mycket mer än en köttindustri, den är både ett levebröd och en central kulturbärare för samisk kultur varför den därför inte enbart kan värderas strikt i ekonomiska termer.

 

Inkludera fler perspektiv

Eftersom frågan är komplex bör man enligt forskarna bakom studien inkludera fler perspektiv i analyserna. Exempelvis kan olika skötselmetoder som selektiv avverkning inkluderas vid närmare undersökningar av kostnader och fördelar för båda markanvändarna. Selektiv avverkning skulle kunna öka variationen i landskapet med mer sammanhållen betesmark. En sådan mångfald kan i förlängningen skapa en buffert som renarna kan dra nytta av när det råder svåra betesförhållanden p.g.a. de varierande naturförhållandena.

 

Fakta

Horstkotte, T., Lind, T. & Moen, J. (2016) Quantifying the Implications of Different Land Users’ Priorities in the Management of Boreal Multiple-Use Forests. Environmental Management 57, 770-783.

Artikeln är skriven inom ramen för Formas forskningsmedel som tilldelats Jon Moen.

Foto: Erik Valinger.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Torgny Lind
Kontakta

Torgny är skoglig doktor och arbetar mycket med beslutsstödsystemet Heureka och dess programvaror samt skoglig inventering. Torgny gör analyser av utvecklingen av skogen som resurs över tid för större områden med hjälp av scenarioanalyser. Även hållbarhetsanalyser kopplat till skogen som resurs där hänsyn tas till hela värdekedjan från skog till slutprodukt. Torgny är aktiv vid institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved