reindeer

Rennäring i Kemi älvdal

Vid tiden för intervjuerna med aktiva inom rennäringen i Kemi älvdal så hade man haft några år med gynnsamma förhållanden med milda vintrar, lite snö och tidig vår. Men det var inget man ansåg vara en trend. Överisning var ett problem här som på de andra platserna, men en beredskap för dåliga år fanns upparbetad.

 

Hur påverkas rennäringen i Kemi älvdal, Finland, under olika tider på året?

 

Under 2003–2004 intervjuades personer aktiva inom rennäringen i Kemi älvdal om hur de skulle kunna påverkas av klimatförändringar. Här kan du läsa vad de sa om förändringar under de olika årstiderna.

 

Höst

 

Förmultnat bete av förändrat höstklimat

Förhållandena under hösten, när snön kommer, bestämmer i hög utsträckning betesförhållandena under vintern, då risken för regn eller ansamlingar av smältvatten på marken är som störst. En problematisk vintersituation är oftast ett resultat av:

”En sen höst som plötsligt blir kallare… regn blir snöfall… marken hinner inte frysa ordentligt och det kommer mycket snö som smälter… Jag kan tänka mig att det kan inträffa speciellt om väderfaktorn ändras eller det här klimatet ändras.”

Detta tillstånd kan resultera i att betet blir dåligt.

”Mögelsvamparna bildas om marken är vattenfylld och sedan kommer det plötsligt mycket snö på.”

Ökad överisning

Betet kan också bli oåtkomligt för renen en sådan höst när det fryser.

”Om det regnar, rent vatten, under fel säsong och sedan blir ett ordentligt väderomslag så att den rätta säsongen plötsligt infinner sig, med andra ord, frosten kommer och marken fryser.”

Om isen bildar skare kan det hindra renen att komma åt laven på marken.

Dessa förhållanden beror på väldigt små förändringar, som till exempel långa perioder med regn som förstör betesmarkerna eller temperaturförändringar som resulterar i att is bildas på marken.

”Klimatförändringar, om det innebär varmare väder eller så, skulle det passa oss bra, men frågan kommer inte att bli så enkel… (Under sen höst och början av vintern) är det så små förändringar som avgör om det bildats is på marken, på grund av små temperaturskillnader.”

Kvaliteten på vinterbetet avgörs av höstvädret

Intressenterna betonar att kvaliteten på betet under vintern i stor utsträckning beror på förhållandena sent på hösten.

”Vilken typ av vinter det blir beror på förhållandena (för marklavar), det vill säga hur snabbt marken fryser, hur mycket snö det kommer, mängden snö och (huruvida) de hårda (is) lagren (till följd av tö och varmare väder) och liknande.”

 

Vinter

 

Gynnsammare, mildare vintrar

Efter ett antal dåliga år under slutet av 1990-talet har det nu varit några år med fördelaktiga förhållanden för renskötare vilka karaktäriseras av:

”Milda vintrar med lite snö och en tidig vår.”

”Det är troligen tre år nu som det har varit bra för renarna, eftersom (det är) så lite snö och snön smälter undan tidigt.”

Bättre tillgång på föda

Det begränsade snötäcket har gjort det enkelt för renarna att få tillgång till lavar på marken eftersom de inte behöver gräva så djupt ner.

”Om (det är) mycket snö och det faller mer snö (som ligger väldigt tjock) hela vintern, påverkar det naturligtvis ändå renarnas grävande och kvaliteten på födan.”

Dessa förhållanden verkar inte vara en del av en trend dock.

”Det skulle kunna bli så igen, att det blir mycket snö och is (på snön, som i slutet av 1960-talet).”

Däremot finns det även positiva effekter med tjockt snötäcke, vilka visar den stora påverkan som de lokala förhållandena kan ha på rennäringen:

”De här dåliga åren för några år sedan… det var i genomsnitt 130 centimeter snö… dock vände det också till något positivt eftersom… betesmarken i just detta område hade (tre lavar) och renarna nådde dem eftersom snötäcket var så mycket högre.”

 

Vår

 

Kalvars överlevnad påverkas av tidigare vår

I den finska fallstudien har kalla vårar som begränsar tillgängligt sommarbete påverkat nyfödda kalvars överlevnadsgrad.

”Det har varit år då det har varit dåligt bete och snön fortfarande föll när kalvarna föddes.”

Det varmare vädret under de senaste åren har varit fördelaktiga här.

”(Gynnsamma väderförhållanden innebär) en tidig vår.”

”Det har varit nu, troligen tre år, då det har varit bra för renarna eftersom… snön smälter tidigt (och vädret blir varmt om detta skulle fortsätta) skulle det vara ett steg i rätt riktning.”

Dåliga förhållanden under våren för kalvarna kan dock vägas upp genom till exempel bra eller acceptabelt bete under vintern, som förser mödrar och kalvar med bra näring och leder till högre överlevnadsgrad hos kalvarna.

”De här dåliga åren för några år sedan … det var i snitt 130 centimeter snö … dock vände det också till något positivt eftersom… betesmarken i just detta område hade (tre lavar) och renarna nådde dem eftersom snötäcket var så mycket högre … tack vare detta var det ett måttligt bra kalvningsår trots (att vårvädret inte var så bra.)”

 

Sommar

 

De senaste åren har varit väldigt fördelaktiga för rennäringen i det finska fallstudieområdet, mycket beroende på att varma somrar med kraftigt sommarbete har gjort det möjligt för renarna att beta mycket och gå upp i vikt. Somrarna har också varit torra nog för att insekterna som stör renarna blivit färre.

”(Gynnsamma väderförhållanden är) inga myggor.”

Sättet på vilket klimatförändringar påverkar förhållandena under sommaren för rennäringen ses som gynnsamt i fallstudieområdet, men hur gynnsam påverkan är skulle till stor del kunna bero på nederbördsmängderna.

”Det kan vara så att under sommaren kan situationen förbättras på det viset att det blir varma och torra somrar och inte så mycket insekter, men så kan det åter bli en sådan motvikt där det blir heta och fuktiga (somrar med) mygg och broms och sådant.”

 

Hur tror renskötarna att de kan anpassa sig?

 

Framtida väderförhållandens påverkan på rennäringen är svåra att förutsäga på grund av de stora fluktuationerna under det senaste årtiondet.

”Jag tror inte att dessa (fördelaktiga) förhållanden kommer att fortsätta, men om de börjar förstärkas genom klimatförändringar kan det bli flera bra perioder, men sedan väldigt dåliga eller svåra perioder.”

Öka stödutfodringen

I det finska fallstudieområdet föreslås att anpassningen till dåliga förhållanden sker genom stödutfodring, något som har blivit vanligare sedan de dåliga betesförhållandena under sena 1990-talet.

”Vi har redan fallit in i denna typ av stödutfodring (anpassning) orsakad av åren med dåligt bete … om det nu skulle komma ett år med dåligt bete … skulle utjämningen säkerligen bli enklare än tidigare … beredskapen för dåliga år kommer att vara bättre än tidigare.”

Under de senaste åren med bra bete och väderförhållanden har det dock varit begränsat behov av stödutfodring.

”Det har varit tre ganska bra år … Jag tror inte att renarna har utfodrats särskilt mycket under dessa tre år.”

Utnyttja skogar med värdefulla betesmarker

Behovet av anpassning beror till stor del också på tillgängliga betesmarker. Bra betesmarker kan kompensera för dåliga väderförhållanden.

”De gamla skogarna har tagits bort, men det finns de här utdikade skogarna och de här tallmyrarna. Frågan är … tillgängligheten för renen (vilket varierar för olika områden).”

 

Hur kan anpassning inom rennäringen stödjas?

 

Förbättra de strukturella förutsättningarna

Intervjupersoner inom administrationen betonar behovet av att de strukturella förhållandena för rennäringen förbättras: till exempel att förbättra konsumtionen av renkött för att höja köttpriserna för producenterna och därmed öka resurserna för renskötarna, och att ändra bränsleskatten för rennäringen och höja stödnivån för rennäringen till samma nivå som inom annan köttproduktion inom jordbruket. Ökad mångfald inom rennäringen för att tjäna extra inkomster från till exempel turism diskuteras också.

Förhindra kalavverkning och bevara skogar med hänglav

Gamla skogar med hänglav stödjer betestillgången för renen under dåliga vintrar. Eftersom de flesta av renbetesmarkerna i Finland finns i skogarna, är rennäringen känslig för kalavverkningar och markberedning.

Skogsområden, speciellt gamla skogsområden (mer än 120 år gamla), är viktiga för renen, speciellt under senvintern – sent i mars-april – när renen är i dålig form efter en lång vinter. Skogar med hänglav erbjuder lättillgänglig betesmark under ett tunt snölager och hänglav.

Subventionera renskötare under dåliga vintrar

Under vintern när temperaturen fluktuerar runt fryspunkten kan en tjock isskorpa bildas. Detta gör det omöjligt för renarna att få tillgång till den underliggande laven. Under sådana vintrar stödutfodrar renskötare sina djur. Om dessa förhållanden råder flera vintrar i rad hamnar renskötarna i ekonomiska svårigheter. Statliga subventioner för renskötare under sådana vintrar skulle öka deras anpassningsförmåga.

 

Fakta

Kemi älvdal definieras här grovt som områden i södra delen av Finlands nordligaste län, Lapland, och områden kring älven Kemijoki. I hamnstaden Kemi med omkring 35 000 invånare och i Kemijärvi finns stora skogsindustrier. Efter studien har sågverket i Kemijärvi stängt. I området bedrivs omfattande rennäring och där finns också en av Finlands största renägarorganisationer. I studien som genomförts inom ramen för Balance och Formasprojekten har verksamma aktörer inom skogsindustri, rennäring, turism, naturvård och småskaligt fiske intervjuats för att ta reda på hur klimatförändringar skulle kunna påverka sektorerna.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Carina Keskitalo

Carina är professor i statsvetenskap och forskar om hur klimatet, politiken och marknaden påverkar skogsanvändning. Exempel är hur Sverige och EU kan begränsa olika skogsskadegörare som kan bli vanligare med klimatförändringar, hur svenska krisberedskapssystem kan hantera stormskador och översvämningsrisker som också kan öka med klimatförändringar, och hur förbättrad kommunikation inom skogscertifieringssystem kan stödja genomförandet av hänsyn. Carina är verksam vid institutionen för geografi och ekonomisk historia på Umeå universitet och vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved