conservation

Naturvård i Gällivare

En del förändringar i klimatet kan vara positiva för vissa arter. Fler skadeinsekter i Gällivare kan exempelvis innebära rena smörgåsbordet för fåglarna. Fler stormar innebär mer fällda träd och ökad mångfald. Samtidigt innebär oförutsägbart väder att man får tänka mer på säkerheten och förändrad växtlighet innebär att växter som anpassat sig till fjäll trycks tillbaka.

 

Hur påverkas naturvården i Gällivare kommun, Sverige, under olika tider på året?

 

Under 2008 intervjuades aktiva inom naturvården i Gällivare kommun om hur de skulle kunna anpassa sig till klimatförändringar. Här kan du läsa vad de sa om förändringar under olika årstider.

 

Höst

 

En mer utdragen höst, då snön kommer senare, gör det svårt att ta sig fram med skoter. Det blir också svårt att spåra, och rovdjursinventeringen kan inte genomföras.

”Om den kommer mycket senare då blir det dåliga isar på sjöarna, och det blir ingen rovdjursinventering utan snö. Det blir ganska stora konsekvenser.”

 

Vinter

 

Mildare vintrar

De senaste vintrarna har upplevts både mildare och snörikare än tidigare.

”Men de här vintrarna… det har varit varma vintrar, men det har varit enormt mycket snö.”

Överisning och mindre bete

Mer tö under vintern skulle i hög grad drabba både smågnagare och renar. Då renen inte kommer åt betet under isen är det också nödvändigt med stödutfodring, och det skulle även öka påfrestningen på de områden där renarna vistas.

”Lokalt blir det ju en tuffare belastning på de områdena, det är ju helt klart.”

 

Vår

 

Förändringar kan ske i arters utbredning

En tidigare vår innebär en längre växtsäsong. Det kan vara både positivt och negativt, eftersom nya växt- och djurarter kan komma in och andra trängas ut.

”Växter som kräver en längre växtsäsong som kanske längre ner i dalarna, kommer att kunna etablera sig högre upp. … Konkurrenssvaga växter som har anpassat sig till låg konkurrens kommer ju att tryckas tillbaka, pressas tillbaka ytterligare.”

Turistleder och broar svämmar över

En senare vår har betydelse för när leder kan öppnas för turisterna. Även förändringar i vårfloden får konsekvenser, om den till exempel kommer senare eller blir större gör översvämningar det svårare att sätta ut broar till turisterna.

”Det har ju också en betydelse kanske för när man ska sätta ut broar till turisterna. När man kan öppna leder och sådant … då vårfloden blev väldigt sen, hade jag problem med att få upp broar till turister. Så det var mycket broar som flödade över… alltså försvann, skadades och så.”

 

Sommar

 

Förändringar i arters utbredning

Förändringar i klimatet kan även komma att innebära att vissa arter gynnas, medan andra missgynnas. Om det beror på klimatförändringar eller annat är svårt att säga, men för exempelvis fjällräven har situationen redan idag blivit svårare.

”Då ser vi ju en tuff situation för fjällräven. … utbredningen har ju minskat, helt klart. Sedan om det beror på klimatförändringarna… eller det här med konkurrensen med rödräv…”

Mer skadeinsekter

Varmare och torrare somrar skulle göra arbetet i skogen mer ansträngande. Torrare somrar skulle emellertid även innebära mindre mygg och insekter, något som i hög utsträckning påverkar djurlivet.

”Det blir tungt att gå, tungt att bära. Sedan kanske det också blir väldigt torrt. Det påverkar ju naturligtvis … djurlivet påverkas ju också. Det blir lite insekter, och det påverkar fågellivet ganska mycket.”

Ändrad utbredning av skadeinsekter till följd av ett varmare klimat blir främst ett problem för skogsbruket. För fågellivet är det dock troligen endast en fördel.

”Det påverkar ju skogsnäringen framförallt, men det kan ju också vara positivt om vi pratar om det här med fåglar som lever på skadeinsekter… För skadeinsekten själv är det kanonbra. Det är väl vi som upplever den som ett skadedjur. Men hackspettarna ser den som en födoresurs. Så för vår del så ser vi en ekonomisk förlust, men spillkråkan ser det ju … som en kanontillgång.”

Problem med översvämningar

Med regnigare somrar skulle risken för översvämningar öka.

”Det kan ju bli extrema översvämningar, och att det dränker vissa träd.”

Mer stormar

Stormar är inte nödvändigtvis en nackdel för naturvården, eftersom nerfallna träd bidrar till mer insekter och ökad biologisk mångfald.

”Jag tänker mer på de här områdena … där det har blåst ner ganska mycket skog redan nu. Det påverkar ju insektslivet. Men tittar man på biologisk mångfald då tror inte jag det är någon nackdel.”

Oförutsägbart väder

Mer oberäkneligt väder vore dock inte bra, eftersom det kan innebära större risker att vara ute.

”Och blir det ännu värre så … kan man ju kanske inte färdas på alla områden man gör idag, utan man får ha mer säkerhetstänk än vad man alltid har.”

Ökad tillväxt

Om tillväxten ökar och skogen blir mer lättföryngrad, kan klimatförändringar i längden göra det svårt att försvara att stora områden bör skyddas, som exempelvis naturreservat.

 

Hur kan naturvården anpassa sig till klimatförändringar?

 

Om växtzonerna förflyttas till följd av klimatförändringar, kan bevakningen inom naturvården komma att utökas. Men i stort kommer arbetet troligen att bedrivas på samma sätt som tidigare.

”Vi kommer säkerligen få mer att bevaka… Det blir en helt annan växtzonering.”

 

Hur kan anpassning inom naturvården stödjas?

 

Allmänhetens observationer av förändringar skulle kunna bygga på de kunskaper om olika arters utbredning som finns inom den ideella naturvården och hos länsstyrelsen. Ökade informationskanaler både till och från allmänheten skulle därmed också kunna stödja anpassningen till klimatförändringar.

 

Fakta

Gällivare kommun ligger i den nordligaste delen av Sverige. Kommunen täcker en yta på cirka 16 000 km² och har ungefär 19 000 invånare, av vilka omkring 8 500 bor i staden Gällivare. Området inkluderar en del av världsarvet Laponia, inom vilket det finns två nationalparker med gamla tallskogar och myrar, och flera naturreservat. Produktiv skog brukas på delar av området, och renskötsel utövas över hela kommunen. I Gällivare finns också en stor skidort, och betydande resurser och infrastrukturutveckling som gruv- och vindkraft. I studien som genomförts inom ramen för Balance och Formasprojekten har verksamma aktörer inom skogsindustri, rennäring, turism, naturvård och småskaligt fiske intervjuats för att ta reda på hur klimatförändringar skulle kunna påverka sektorerna.

Social media

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluslinkedinmail



Carina Keskitalo

Carina är professor i statsvetenskap och forskar om hur klimatet, politiken och marknaden påverkar skogsanvändning. Exempel är hur Sverige och EU kan begränsa olika skogsskadegörare som kan bli vanligare med klimatförändringar, hur svenska krisberedskapssystem kan hantera stormskador och översvämningsrisker som också kan öka med klimatförändringar, och hur förbättrad kommunikation inom skogscertifieringssystem kan stödja genomförandet av hänsyn. Carina är verksam vid institutionen för geografi och ekonomisk historia på Umeå universitet och vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet.


© Copyright 2015 Northportal. All rights reserved